Max Andersson

Temasida om handelsavtal

Handelsavtal som TTIP undergräver demokratin

“Flera av de handelsavtal som EU försöker få igenom riskerar att bli skadliga för rättvisa och miljö. Syftet med handelsavtal som TTIP, CETA och EU-Mercosur är att undanröja hinder för handeln. Tyvärr kommer detta ofta i konflikt med andra regler till skydd för miljö och människor.

EU-kommissionen arbetar för en global domstol, MIC, där företag skall kunna stämma stater utanför nationella domstolar när ny lagstiftning anses hota värdet av deras investeringar. Investeringsskyddsmekanismer som ISDS finns redan i flera handelsavtal och har redan använts som ett verktyg för att underminera ny miljö- och klimatlagstiftning. Sverige hotades till exempel med en stämning på 17 miljarder kronor enligt Energistadgeavtalet för att vi förbjudit uranbrytning. Liknande risker finns om CETA-avtalet mellan EU och Kanada ratificeras i alla länder och avtalets investeringsskydd träder i kraft.

Under min tid i EU-parlamentet följde jag förhandlingarna om dessa avtal noga, och spred kunskap om dem, bland annat genom www.handelsgranskaren.se. EU behöver en ny handelspolitik som med avtal som gynnar miljö, rättvisa och mänskliga rättigheter.

Max Andersson

***

En handelspolitik för framtiden

I Sverige utgår de flesta politiker från en starkt förenklad bild av handelspolitik där man antar att frihandel alltid är av godo, och att allting som någon väljer att beskriva som frihandel därför måste vara bra. Så är förstås inte fallet. De som förespråkar avtal om investeringsskyddsmekanismer och så kallat regulativt samarbete framställer det ofta som att det handlar om frihandel. Men faktum är ju att det är något helt annat. Sådana avtal har stora demokratiska nackdelar, och forskning har visat att de har mycket liten effekt på ekonomin. De ger visserligen fördelar åt transnationella storföretag, men argumenten för avtalen är så svaga att förespråkarna behöver renommésnylta på frihandeln.

Den moderna världen är komplicerad. Ricardos teori om komparativa fördelar från 1817 som ligger till grund för frihandelsdogmen, är ett bra argument för att sänkta tullar kan ge högre produktion. Men den säger inget om hur värdet fördelas, eller om hur fattiga länder ska kunna utvecklas och industrialiseras. Faktum är att många länder har lyckats utveckla sig genom att skydda nya industrier till dess de blivit konkurrenskraftiga. Gamla teorier säger av naturliga skäl inte heller något om klimatkrisen. Ekonomiska dogmer och handelsavtal som sätter produktionsmaximering och investeringsskydd framför klimatet är en del av problemet. Den stora frågan idag är inte hur vi ska kunna producera så mycket som möjligt. Utan hur vi ska kunna få ner utsläppen snabbt, och skapa en värld där alla människor har anständiga levnadsvillkor. Vi behöver en ny handelspolitik som inte förvärrar problemen, utan är del av lösningen.

Samlingssida om handelsavtal och handelspolitik:

Här finns min samlingssida med texter om handelsavtal!


Publikationer på temat:

Frihandel – till vilket pris?, 2015

EU och gruvorna – hot eller möjlighet för miljön, 2017, av Charles Berkow. Rapporten innehåller en rejäl analys av CETA-avtalets konsekvenser när det gäller gruvpolitiken.

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. Information om vilka kakor som används och integritetspolicy.

Dina cookie-inställningar för denna webbplats är satt till ”tillåt cookies” för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för cookies eller om du klickar ”Godkänn” nedan så samtycker du till detta.

Stäng