En bra första halvlek - mitt arbete i EU efter halva mandatperioden -

Det är en oerhört intressant tid att arbeta med EU-politik. Det är allt tydligare att eurozonen inte fungerar och driver på andra kriser i Europa. EU lider av ett demokratiskt underskott och besluten går allt för ofta storföretagens väg. Jag hoppas att vi nu kan få en utveckling där EU blir mer flexibelt, decentraliserat och demokratiskt, och där makten ligger så nära människor som möjligt.

EU-parlamentet är en fantastisk plats att vara på om man är intresserad av politik. Det är avsevärt enklare att påverka än vad det är i riksdagen eller för den delen i Västra Götalands kommunfullmäktige. Det är också avsevärt rörigare, ibland nästan kaotiskt. Det hänger ihop med att parlamentet består av 751 ledamöter och några tusen tjänstemän och politiska sekreterare som kommer ifrån olika bakgrunder och kulturer.

I EU-parlamentet kan enskilda ledamöter verkligen göra skillnad. Det finns inga fasta majoriteter i parlamentet utan majoriteter byggs i fråga för fråga, punkt för punkt. Det här är en kort sammanfattning av de viktigaste frågorna jag jobbat med. Hittills har det blivit 60 debattartiklar, 12 frågor till kommissionen och ett hundratal ändringsförslag i det rättsliga och konstitutionella utskottet där jag är ledamot.

En viktig sak jag märkt här i parlamentet är hur stor roll det spelar när människor kontaktar sina politiker. De tusentals mejl och namnunderskrifter vi fått i arbetet med TTIP och vårt arbete för hårdare regler för lobbyism har verkligen gjort skillnad.

Max Andersson,
EU-parlamentariker (MP)
Bryssel, 13 januari 2017

* * *

Mina främsta frågor och framgångar hittils i mandatperioden:

1.Ökad öppenhet och reglering av lobbyism
Under två års tid har jag suttit i den arbetsgrupp som ansvarat för revideringen av EU-parlamentets arbetsordning. Det är ett viktigt dokument eftersom det reglerar maktbalansen i parlamentet och ska säkerställa att det politiska arbetet fungerar så smidigt som möjligt. Som ansvarig för ärendet i den gröna gruppen har jag lagt en mängd förslag för ökad öppenhet, reglerad lobbyism och stärkta etiska riktlinjer för politiker.

Den växande lobbyismen är ett av EU:s största problem. Industri-lobbyisternas dominans gör att förslag som syftar till att sätta stopp för miljöförstöring, farliga kemikalier eller klimatutsläpp ständigt urvattnas. För att minska problemen har vi föreslagit att de proffslobbyister i Bryssel som vill träffa EU-parlamentariker behöver vara registrerade i EU:s öppenhetsregister, något som nu blir verklighet efter årsskiftet.

Andra framgångar som nu blivit verklighet är ett förbud för ledamöter att ta betalda sidouppdrag som lobbyister samt att företag som vägrar att dyka upp eller svara på utfrågningar i parlamentet nu kommer att kunna straffas. Den nya arbetsordningen innebär också att parlamentets talman inte längre kommer kunna hindra den rådgivande etiska kommittén från att undersöka om en ledamot har begått brott mot de etiska reglerna eller ej. Vi har också lyckats stoppa en mängd förslag om att begränsa små politiska gruppers möjligheter att verka i EU-parlamentet.

Jag har tillsammans med den gröna partigruppen i EU-parlamentet säkrat en rad förbättringar för ökad insyn i lagstiftningsprocessen och reglering av lobbyism som kan få stor betydelse framöver. Det finns dock fortfarande mycket kvar att göra och jag kommer att jobba vidare med detta under mandatperioden.

Läs mer om mitt arbete för ökad öppenhet och reglerad lobbyism:

2.Växande opinion mot handelsavtalen TTIP och CETA

Under mandatperioden har jag kämpat mot flera av de kontroversiella handelsavtal som riskerar att hota miljön och klimatarbetet. Mest uppmärksammat är TTIP, avtalet mellan EU och USA. Jag har skrivit frågor till EU-kommissionen, granskat och rapporterat om avtalet via bloggen ttippen.se, opinionsbildat om avtalets risker och försökt bidra till att avtalet diskuteras även i Sverige. I EU-parlamentet har jag och mina kolleger i den gröna gruppen arbetat med att se till att farhågorna med avtalet tas på allvar. Efter en mängd förseningar, som i de flesta fall berott på den växande opinionen mot avtalet, är TTIP-förhandlingarna nu tillfälligt avbrutna. Sannolikt kommer Donald Trump och EU-kommissionen inte att kunna enas om ett avtal, men vi fortsätter att bevaka frågan.

TTIP är dock långtifrån det enda avtalet som medför risker för konsumenter, miljö och klimat. Det färdigförhandlade CETA-avtalet med Kanada liknar TTIP och kommer att röstas i EU-parlamentet i mitten av februari. Vi har aktivt arbetat för att bygga en majoritet mot avtalet i EU-parlamentet. Det mesta tyder på att omröstningen i februari kommer att bli väldigt jämn, så mycket hårt arbete återstår.

Förutom CETA väntar också avtal med exempelvis Vietnam, Singapore och Japan, samtidigt som det stora tjänsteavtalet TISA går in i slutförhandlingar. I stället för dessa avtal, som riskerar att ensidigt premiera redan stora företag på bekostnad av miljö, klimat, och konsumenter, kommer jag och den gröna gruppen framöver arbeta fram förslag på en ny handelspolitik, där handeln i stället för ett självändamål blir ett medel för att främja klimatarbetet och miljön.

Läs mer om mitt arbete med handelsavtalen:

EU-parlamentet måste stoppa CETA-avtalet
Hur realistiskt är TTIP, Malmström?
TISA-avtalet får inte hota den offentliga sektorn
www.ttippen.se – en blogg som drivs på uppdrag av Max Andersson och som följer och kritiskt granskar EU:s handelsavtal såsom TTIP och CETA.

3.Stärkt skydd för den personliga integriteten

Under mandatperioden har jag lyft frågan om skydd av den personliga integriteten inom flera områden, exempelvis vad gäller avtalet om flygdatalagring (PNR) eller ”Safe Harbour”-beslutet som reglerar överföring av personuppgifter mellan EU och USA. Den viktigaste segern för gröna gruppen under mandatperioden var när parlamentet 2016 sa ja till ett förslag om en helt ny dataskyddsförordning på EU-nivå. Detta innebär att skyddet för personuppgifter kommer att stärkas i hela EU.

Jag har också påbörjat arbetet med direktivet för elektronisk kommunikation, även kallad ”kaklagen”. För vanliga medborgare syns den mest genom alla rutor man måste kryssa i när man kommer in på en ny hemsida, men den stora stridsfrågan kommer att handla om skyddet för den personliga integriteten.

Andra framgångar var när parlamentet röstade igenom gröna gruppens förslag om att uppmana EU:s medlemsstater att lägga ner alla eventuella straffsrättsliga åtal mot Edward Snowden och förhindra att han utlämnas.

Under resterande mandatperiod kommer bland annat ett nytt förslag till upphovsrätt och ett direktiv om elektronisk integritet att sätta ytterligare fart på arbetet med integritetsfrågor.

Läs mer om mitt arbete för skydd av den personliga integriteten:

4.Efter Brexit – ett mindre, mer decentraliserat och öppet EU

I och med Brexit-omröstningen i juni förra året har en intensiv debatt blossat upp i Europa om hur ett annat EU skulle kunna se ut och vilka förändringar som är nödvändiga för att nå dit. I dag bestämmer EU över många områden som skulle hanteras bättre regionalt, nationellt eller lokalt. Som ledamot i det konstitutionella utskottet har jag lagt en mängd förslag för ett reformerat och decentraliserat EU.

Under mandatperiodens första hälft har jag arbetat med en revidering av EU:s vallag. Där har jag kämpat för att stoppa förslag om att centralisera makten i EU eller försvåra för nya och mindre partier, till exempel införande av obligatoriska procentspärrar, ett förslag som nu ser ut att falla. Jag har också arbetat med uppföljningen av EU:s ”subsidaritetsprincip” – att beslut inte ska centraliseras till EU-nivån i onödan – samt förslag till ett förändrat EU i form av fördragsändringar. Jag har under mandatperioden lagt en mängd förslag på olika nivåer för att decentralisera EU och stärka de nationella parlamentens inflytande över de beslut som fattas i EU, bland annat:

Ett skydd i EU-fördraget för de länder som inte vill gå med i EMU. Sverige har inget formellt undantag och många i EU anser att Sverige kan tvingas med i valutaunionen.
En stärkt öppenhet i EU med meddelarfrihet och en riktig offentlighetsprincip.
Ett stopp för militariseringen av EU. Vi måste ta bort planerna på en EU-armé och en försvarsallians ur fördraget.
EU:s så kallade miljögaranti bör skrivas om så att det i större utsträckning blir möjligt för medlemsländerna att gå före på miljöområdet och införa nya eller hårdare miljökrav än EU:s gemensamma.
Stärka de nationella parlamentens inflytande över de beslut som fattas i EU.
Bland annat har jag föreslagit att det ska införas ett så kallat grönt kort som ger nationella parlament rätten att föreslå ny lagstiftning eller göra ändringar i befintliga lagar, vilket också röstats igenom i parlamentet.

Detta är ett arbete som kommer intensifieras de närmsta åren i och med Storbritanniens utträde ur EU. Viktiga beslut kommer att tas om hur EU ska utvecklas framöver och det är något jag kommer att jobba mycket med under den resterande mandatperioden.

Läs mer om utvecklingen i EU och de förslag jag driver:

5.Bättre tillgång till böcker för blinda

Under 2014 blev jag utsedd till EU-parlamentets ansvarige för ratificeringen av Marrakechfördraget. Fördraget gör det möjligt att sprida tillgängligt material för blinda och synskadade genom ett undantag i upphovsrätten. Kommissionens förslag har från början varit bra, och jag har försökt stärka det genom mitt arbete i rättsliga utskottet. Jag har nu, som ansvarig även för implementeringen, en bred majoritet med mig i EU-parlamentet och hoppas på att den rapport som jag lagt fram kommer att godkännas inom kort. Jag hoppas även att medlemsländerna i rådet slutar agera bromsklossar och godkänner fördraget.

Förslaget gör det möjligt för blinda och synskadade att få tillgång till böcker i tillgängliga format utan att behöva betala några extra kostnader. Detta kommer göra så att fler blinda och synskadade inom EU kommer kunna delta mer aktivt i samhället, gå utbildningar och skaffa sig ett yrke. Förslaget gör det även möjligt för blinda och synskadade att utbyta böcker utanför EU. Detta kommer att förbättra förhållanden för miljoner av människor i utvecklingsvärlden, där bristen på böcker i tillgängliga format är mycket stor.

Läs mer om mitt arbete för att förbättra tillgången på böcker för blinda:

6.Stärka EU:s klimatarbete
Jag har också engagerat mig i klimatfrågan och deltog i gröna gruppens delegation till COP22 i Marrakesh. Där valde jag att lyfta frågor om lobbyism och intressekonflikter, något som sällan diskuteras inom FN:s klimatförhandlingar. Jag har också ställt frågor till kommissionen angående den snedfördelning som råder, då majoriteten av klimat- och energikommissionärernas möten sker med fossilindustrin. Det borde vara en självklarhet att EU:s högsta företrädare i lika stor utsträckning träffar ideella organisationer och företrädare för förnyelsebara energisektorn som de i dag träffar kol- och oljeindustrin.

Jag har också tagit fram en rapport tillsammans med Stockholm Environment Institute om klimatkommunikation, och vilka lärdomar Miljöpartiet och miljörörelsen kan dra av forskningen, läs mer om rapporten nedan.

Läs mer om mitt arbete för stärkt klimatarbete:

7.Steg mot stoppad skatteflykt

Efter Luxleaks-skandalen har det blivit tydligt att flertalet stora företag ägnar sig åt aggressiv skatteplanering. Jag har lyft frågor om att täppa till hål i lagstiftningen och tvinga alla stora företag att redovisa hur mycket skatt de betalar i varje land de är verksamma. Detta är frågor vi driver i det rättsliga utskottet och kommer att göra det svårare för företag att smita från skatt framöver samt hindra nya blufföretag som kan användas för penningtvätt och skatteflykt.

Läs mer om mitt arbete för stoppad skatteflykt:

8.Skärpta regler för gas- och oljeutvinning till havs

Under mandatperioden har jag varit ansvarig i gröna gruppen för en rapport om oljeutvinning till havs. När det sker olyckor vid olje- och gasutvinning till havs gör detta ofta stor skada både på naturen och de människor som bor vid kusten. Jag har jobbat för tydligare regler och skärpta påföljder när sådana olyckor sker. Företag som orsakat stora olje- och gasutsläpp i havet måste kunna straffas för detta. Förslaget innehåller även införande av en fond, som finansieras av olje- och gasbolagen själva, som är till för saneringsarbete efter olyckor eller kompensering för människor som drabbas. Det är positivt att EU-parlamentet nu trycker på för att skärpa reglerna när olyckor sker.

9.Stopp för handel med vilda djur i EU

I våras kom EU-kommissionen med en handlingsplan för att bekämpa den illegala handeln med vilda djur och växter. Under de senaste åren har handeln med vilda djur och växter nått rekordnivåer, i synnerhet vad gäller utrotningshotade djur som elfenben, noshörningshorn som används i traditionell medicin, tigerskinn, exklusiva träslag och ormskinn. Jag har som ansvarig för den gröna gruppen i det rättsliga utskottet drivit på för att den olagliga handeln, där organiserade kriminella grupper ligger bakom, ska ges större tyngd. Vi behöver hårdare sanktioner för dem som åker fast och minimiregler på EU-nivå, något som nu också EU-parlamentet ställt sig bakom.

10. Främja öppenhet och fri källkod i EU

Jag har också varit initiativtagare till två pilotprojekt i EU för att främja öppen källkod, fri programvara och människors deltagande i lagstiftningen i hela EU. Totalt har över 4 miljoner euro av EU:s budget på pilotprojekt lagts på en plattform för att öka medborgares deltagande i lagstiftningen och ett arbete för att få EU:s institutioner jobba för mer och bättre öppen källkod.

Frågor till kommissionen

Jag har under mandatperioden ställt tolv frågor till kommissionen, bland annat om fossilindustrins inflytande över klimatpolitiken, om handelsavtalen TTIP och TISA, om Volkswagens utsläppsskandal och datalagringsdirektivet.

Läs mer om vilka frågor jag har ställt här.

Idéskrifter och rapporter:

Flera handelsavtal som förhandlas just nu – under förkortningar som TTIP, CETA och TISA – går långt utöver vad vi brukar kalla frihandel. De skyddar och reglerar investeringar och tvingar fram grundläggande förändringar i våra nationella lagar och regler. I en idéskrift publicerad i juni 2015 diskuteras de möjliga konsekvenserna av de nya avtalen.

Läs skriften: Frihandel – till vilket pris?

En rad integritetskränkande lagar har drivits igenom i Sverige och EU de senaste 15 åren, däribland datalagringsdirektivet, FRA-lagen och IPRED-lagen. Samtidigt samlar företag och stater allt mer information om våra vanor, vänner och åsikter på nätet. I denna idéskrift publicerad i maj 2016 diskuteras vad det här får för konsekvenser för våra öppna samhällen och den personliga integriteten.

Läs skriften: Big data – så kartläggs våra liv

Under 2015 släpptes ”de fem presidenternas rapport”, författad av ordförandena för EU-kommissionen, EU-parlamentet, Europeiska rådet, Eurogruppen och Europeiska centralbanken. Rapporten föreslår förändringar i hur valutaunionen fungerar, med långtgående förändringar som skulle öka EU:s makt över medlemsländerna, även över dem som inte är med i valutaunionen. I denna skrift analyseras förslagen i ”de fem presidenternas rapport” och vad vi kan göra för att skydda icke-euroländernas inflytande och rättigheter.

Läs skriften: Euroländernas permanenta majoritet

Engagemanget för klimatfrågan har stagnerat och till och med minskat i många europeiska länder. Inför riksdagsvalet 2014 hamnade frågan långt ned på listan över väljarnas viktigaste frågor. Hur kan kommunikation om klimathotet motivera människor att agera, engagera sig och stödja kollektiva insatser – istället för att skapa klimatångest eller likgiltighet? I denna rapport framtagen på uppdrag av Max Andersson sammanfattar ett antal forskare på Stockholm Environment Institute forskningsläget kring effektiv klimatkommunikation. De kunskaper som kommit fram i forskningen talar om ett akut behov av att se över våra nuvarande strategier.

Läs skriften: Building bridges and changing minds: Insights from climate communication research and practice

Kommande idéskrifter och rapporter:
EU:s gruv- och mineralpolitik – Våren 2017
EU:s budget: Vem betalar? Vem spenderar? Någon som kontrollerar? – Januari 2017
Lobbyism och öppenhet i EU – Våren 2017