Det bedrivs ett omfattande lobbyarbete mot EU-institutionerna. Under en vecka i juni har jag fört statistik över hur många gånger jag blir kontaktad av lobbyister under en arbetsvecka i Bryssel.
Vi har räknat antalet påtryckningar i form av telefonsamtal, post, mail och möten som jag har fått av olika aktörer utanför EU-parlamentet. Det har rört sig om allt från mötesförfrågningar och inbjudningar till cocktailpartyn till nyhetsbrev och information. När jag kategoriserat vilka aktörer som kontaktar mig har jag i stort utgått från de kategorier av aktörer som organisationen Corporate Europe Observatory använder sig av, och som återfinns i EU:s transparensregister.
Många hör av sig till mig. Totalt har vi blivit kontaktade 320 gånger på en vecka. Organisationer (NGOs) var den kategori lobbyister som kontaktade mig mest, följt av storföretag/branschorganisationer och tankesmedjor/akademiska institut. Veckans räkning är en ögonblicksbild för en vecka över mitt kontor. Den är inte representativ eftersom det skiljer sig från vecka till vecka beroende på vilka frågor som är aktuella och vilka politiska processer som är på gång.
Den här veckans lobbyräkning är delvis en reflektion av vilka aktörer jag samarbetar med. Som en grön profilerad politiker blir jag kontaktad av många organisationer (NGOs). De allra flesta påtryckningar från civilsamhällesorganisationer är inbjudningar till event i samarbete med den gröna gruppen eller andra politiska grupper. Dessa kommer i form av massmail. Jag sitter inte i de utskott där storföretag är som mest aktiva, vilket kan förklara varför det är färre storföretag som hör av sig än vad som beskrivs i andra undersökningar. Enligt Corporate Europe Observatory representerar storföretag 70 procent av lobbyisterna i Bryssel.
Olika typer av lobbyister
Det är inget fel i sig att olika aktörer hör av sig och försöker påverka EU-parlamentariker. Det är bra att politiker lyssnar in dem som våra beslut påverkar. De har ofta olika insikter om detaljer som är viktiga att ta hänsyn till.
Men det finns en stor skillnad i resurser mellan olika intressen och det spelar roll. Aktörer som förespråkar allmänintresset skiljer sig tydligt från de som förespråkar kommersiella intressen. Storföretag, branschorganisationer och lobbykonsulter skickar personliga mail, post och ringer mitt kontor. Det visar på att de har mer resurser att lägga på sitt lobbyarbete. De har resurser att anställa fler personer och hyra kontorslokaler på strategiska platser. Genom lobbyism från storföretag och lobbykonsulter har kommersiella intressen skaffat sig ett orimligt stort inflytande över demokratiska processer.
Arbetet för att reglera lobbyism handlar om att stärka demokratin. När lobbyismen är alltför svagt reglerad riskerar de ekonomiska särintressenas inflytande att blockera eller underminera politiska beslut för saker som stärkt miljöskydd och folkhälsa. Därför arbetar jag för att reglera lobbyism inom EU institutionerna, för att göra det tydligt vem som har påverkat vilka beslut och jämna ut spelplanen. För inflytande över vår demokrati ska inte vara något som kan köpas för pengar.