Faktum är att automatiseringen av den svenska arbets­marknaden redan är i full gång. Mellan åren 2006 och 2011 har ungefär två procent av jobben automatiserats per år. Detta ställer oss inför frågan hur vi ska kunna bevara vårt välfärdssamhälle, samtidigt som allt färre människor är aktiva på arbetsmarknaden. Genom att det i stor utsträckning är medelinkomstjobben som automatiseras finns det en risk att arbetsmarknaden urholkas och att det växer fram stora klyftor i samhället mellan låg- och höglönejobb.

Om automatiseringen sker snabbare än vad vi förmår skapa nya jobb undergräver det vår skattebas. Robotar och automatisering kan ­göra vårt samhälle betydligt rikare, men det är också viktigt att vi ser till att det växande välståndet fördelas rättvist.

Häromveckan röstade EU-parlamentet om en rapport om framtida robotlagstiftning. Förutom frågor om självkörande bilar och skade­ståndsregler för när robotar orsakar olyckor, tog EU-parlamentet även ställning till de socio-ekonomiska effekterna som robotar kan ha på vårt samhälle.

I texten som parlamentet röstade igenom föreslås bland annat:Det måste bli lättare att utbilda sig eller omskola sig, även i vuxen ålder.EU-kommissionen måste analysera effekterna av robo­­tisering och artificiell intelligens och hur det påverkar arbetsmarknaden i medlemsländerna.EU-kommissionen måste också se över vilka konsekvenser automatiseringen kan få på ländernas socialförsäkringssystem.

En viktig fråga är vad som händer med skattesystemen i framtiden. I dag vilar de i första hand på arbete som skattebas, men om utvecklingen leder till att de sammanlagda lönerna minskar måste vi hitta ­andra sätt att finansiera det allmänna. Bill Gates har nyligen föreslagit en produktionsskatt på robotar, men det är bara en av många möjliga lösningar.

När det finns risk för mycket stora förändringar på arbetsmarknaden be­höver vi ett välfärdssystem som ger invånarna trygghet. Den som förlorar jobbet ska ha möjlighet att få ett nytt arbete genom till exempel utbildning. Välfärdssystem behöver både ge trygghet och incitament för män­ni­skor att arbeta. Och där är några av de modeller om bas­inkomst som förekommer i debatten intressanta. Ett exempel är det experiment som påbörjades vid årsskiftet i Finland, som en reaktion på den förändrade arbetsmarknaden.

För att bemöta den stora utmaningen som automatiseringen innebär behöver vi vända och vrida på alla möjliga lösningar. Men den nya tekniken kan även förändra det svenska samhället till det bättre. En grön ingång är att skapa ett hållbart samhälle med hjälp av robotisering, där människor också får en större frihet. Robo­tisering kan ge oss mer fritid, minska stressrelaterade sjukdomar och samtidigt ställa om våra system till att bli mer klimatsmarta.

Farliga och enformiga arbets­uppgifter kan tas över av robotar, vi kan få bättre och mer klimatsmarta trafik­system och vi kan få bättre jordbruksmetoder som använder mindre vatten och energi.

Den framtida arbetsmarknaden kommer troligen att präglas av att vi ­arbetar sida vid sida med robo­tar och intelligenta system. Men vilka dessa nya yrken blir är i dag svårt att förutspå. Stora förändringar kan vara svåra och det behövs lagar, regler och sociala skyddsnät som kan hantera negativa effekter.

Att skapa incitament för omskolning är avgörande. Att kunna byta spår senare i arbetslivet kommer att bli viktigt. Därför bör den svenska regeringen, tillsammans med EU, arbeta för en progressiv politik som bemöter robotiseringen och automatiseringen. Det kan både göra vårt samhälle mer hållbart och ge oss mer tid till annat än arbete.

Max Andersson (MP) EU-parlamentariker