Nyligen presenterades EU-kommissionen en prognos enligt vilken Sveriges BNP förväntas sjunka med 0,8 % under 2023. Den här sortens prognoser inte inte felfria, men det är ändå den sämsta siffran i hela EU. Tyskland förväntas öka med 0,2 % det här året, och eurozonen som helhet förväntas växa med 0,9 %.

En tolkning av detta är att det delvis beror på att svensk ekonomi skadades mindre av coronakrisen på grund av att vi inte hade så hård nedstängning som andra länder, och att vi därför är i otakt. Men jag är inte säker på att det stämmer.

Professor Johan Hassler är intervjuad i Aftonbladet och säger att den låga tillväxten i år är ganska bra.

Tvärtom, menar han, är det här ett kvitto på att Riksbankens höjningar av styrräntan, för att trycka ner tillväxten och därmed stävja inflationen, fungerar.

– Det här är inte oönskat. Lågkonjunkturen vi redan är inne i är något vi i stor utsträckning har drivit fram själva, och med flit. Vi vill ju att efterfrågan ska komma ner under vad ekonomin kan producera. Det är för att inflationen inte ska bita sig fast, säger han.

Så vitt jag förstår finns det kunnigt folk som är av annan åsikt om den här politiken. Hur det än är med den saken så är det bra att Riksbanken fortfarande har möjlighet att driva en penningpolitik som är anpassade till förhållandena i Sverige. Om vi skulle ersätta den med den penningpolitik som driva av ECB skulle det definitivt bli fel.

Men jag spår att inom kort så kommer EMU-anhängare använda prognosen som ett argument för att avskaffa kronan. Till skillnad från ekonomin så är EMU-anhängarna lätta att förutsäga.