Aristotle, som produkten heter, är utformad för att kunna anpassa sig efter ett barns agerande. Om barnet gråter skulle Aristotle till exempel kunna höja ljuset i rummet eller starta barnvisor för att lugna barnet.

Anledningen till att Aristotle drogs tillbaka var att man upptäckte brister i hur den hanterar personlig data. Detta blir extra känsligt när data kommer från en utsatt grupp i samhället, barn.

Smarta system som underlättar föräldrars vardag är bara en i raden av nya digitala lösningar som kommit in i våra hem. I fallet med Aristotle drog företaget till slut tillbaka produkten från marknaden, både på grund av integritetsproblemen, men också på grund av kritik från barnpsykologer som oroade sig över att den kan påverka barnets utveckling.

Vi politiker har ett ansvar att se över lagstiftningen för att höja integritetsskyddet hos liknande apparater som används i våra hem. Det ska inte vara möjligt för företag att avlyssna oss när vi befinner oss i våra mest privata situationer. Och det belyser en viktig fråga: Vilka säkerhetsstandarder vill vi ha när apparater kommer nära oss i våra hem?

Just nu arbetar jag i EU-parlamentet med att reformera lagen om skydd för personlig data i elektronisk kommunikation, även kallad ePrivacy-förordningen. Lagen behandlar bland annat kommunikation som går via appar i våra mobiltelefoner på Whatsapp eller Facebook. Diskussionen handlar även om säkerhet i kommunikation från maskin-till-maskin, vilket blir allt vanligare i och med sakernas internet.

Jag vill säkerställa hög integritet för våra medborgare men möter hårt motstånd, både från lobbyindustrin och från Moderaterna och Kristdemokraternas partigrupp i parlamentet. Häromveckan röstade EU-parlamentets rättsliga utskott, där jag sitter som ledamot, om ett förslag till en reform av ePrivacy-förordningen. Jag lyckades se till så att utskottet ställde sig bakom tydligare regler för när företag får använda våra personliga uppgifter. Framförallt måste användarna vara väl informerade och ha gett sitt samtycke.

Utgångspunkten kan inte vara att företag får rätten att använda våra uppgifter tills vi säger emot. Vi bör snarare utgå från principen om att integriteten ska vara inbyggd som standard, så kallad ”privacy-by-default”. Som medborgare ska man kunna känna sig säker när man tar in nya digitala lösningar i sitt hem.

Efter att frågan klarats av i parlamentet följer förhandlingar med medlemsländerna i ministerrådet. Lobbyindustrin kommer att fortsätta att lägga stor press på politikerna. Desto viktigare är det att EU:s medlemsländer inser vikten av ett starkt skydd på internet.

Smarta system och apparater är, och kommer i allt större utsträckning, vara en del av vår vardag. Det är bra att Aristotle har dragits tillbaka, men vi kan inte förlita oss på att marknaden ska lösa de enorma integritetsproblemen med sakernas internet.

Vi behöver rejäla säkerhetskrav så att människor kan lita på att de är trygga. Tydliga regler kommer göra det enklare för företag att veta hur de ska utforma sina produkter, och medborgarna kan känna sig säkra när de använder dem. Vi ska kunna dra nytta av digitaliseringen av samhället utan att tumma på vårt privatliv.

Max Andersson (MP), EU-parlamentariker