Jag och Bodil Valero skriver på Dagens Arena 13 april 2016.
***
MP: Massövervakning stoppar inte terrorism
Ett av målen med attacker som de i Bryssel och Paris är att inskränka våra friheter. Det får vi inte låta ske, skriver Europaparlamentarikerna Max Andersson och Bodil Valero.
I dag torsdag röstar EU-parlamentet om direktivet för insamlande av flygpassagerares personuppgifter, det så kallade Passenger Name Record-registret (PNR). Det omtvistade förslaget har redan röstats ned en gång i parlamentet, men efter den senaste tidens terrorattacker i Europa har en ny version skyndats fram till omröstning.
Redan i dag samlar flygbolagen in information om sina passagerare. Det inkluderar namn, nationalitet och passnummer och kan användas av polis för att söka efter efterlysta brottslingar. PNR å andra sidan, innehåller betydligt känsligare information – där en individs religion, sociala status och sexuella läggning kan avslöjas.
Det handlar i klartext om godtycklig massövervakning av vanliga människor som inte är misstänkta för något brott. Terrorister som vill undvika systemet kan exempelvis enkelt ta tåget.
PNR är varken ett effektivt eller proportionerligt sätt att bekämpa terrorism. En utvärdering av den amerikanska underrättelsetjänsten NSA:s massövervakning visade att den inte lett till att en enda terrorist fällts i domstol, medan traditionellt polisarbete däremot lyckats stoppa flera terrorattacker.
Efter fruktansvärda terrordåd höjs ofta röster om massövervakning eller stängda gränser. Den psykologiska reaktionen att ropa efter snabba och hårda tag är förståelig. Men i 15 år har den strategin redan prövats och misslyckats. »Kriget mot terrorismen« har inte skapat mer säkerhet utan tvärtom förvärrat problemet.
Månaderna efter terrordåden i Madrid 2004 och i London 2005 införde EU snabbt massövervakning av tele- och datatrafik genom det så kallade datalagringsdirektivet. Några år senare förklarade EU-domstolen massövervakningen olaglig, eftersom den bryter mot mänskliga rättigheter och äventyrar den personliga integriteten. Det finns goda skäl att tro att även PNR kommer att fällas i domstol på liknande grunder.
PNR uppskattas enligt kommissionens konsekvensanalys kosta medlemsländerna knappt 650 miljoner euro att införa och hålla igång de första 5 åren. Vi menar att de pengarna kan användas effektivare, till exempel i traditionellt polisarbete, gemensamma utredningsgrupper och starkare samordning av de europeiska polis- och underrättelsetjänsterna.
I de senaste terrorattackerna var terroristerna redan kända av polis och underrättelsetjänst. Vad som behövs är inte mer insamlade uppgifter, utan bättre utbyte mellan medlemsländerna av den information som redan finns. Men terrorismen kan inte bemötas enbart med polisiära åtgärder. Framförallt krävs ett långsiktigt och förebyggande arbete på hemmaplan.
De flesta av gärningsmännen i Paris och Bryssel växte upp i Europa och var europeiska medborgare. Vi måste arbeta hårt för att motverka grundorsakerna till radikalisering. Det handlar om att bryta segregeringen i våra städer, samt att motarbeta och erbjuda alternativ till de hatiska ideologier som våldsverkarna förespråkar.
Miljöpartiet och den rödgröna regeringen prioriterar det förebyggande arbetet mot radikalisering högt, bland annat via den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism och stöd till kommuners handlingsplaner. Vi ökar investeringarna för nya bostäder och skola, vilket minskar risken för utanförskap och marginalisering. I ett samhälle som håller ihop får extremismen svårare att slå rot.
Ett av målen med attacker som de i Bryssel och Paris är att skapa splittring, hat och polarisering i vårt samhälle. Att inskränka våra friheter. Det får vi inte låta ske.
När vårt öppna och demokratiska samhälle attackeras är det just öppenheten och demokratin vi måste stå fast vid.
Max Andersson (MP), Europaparlamentariker
Bodil Valero (MP), Europaparlamentariker