I höstas gick Alliansen gick till val på att de ville göra EU smalare men vassare. Tack vare det franska och holländska nej-en finns det nu också en verklig möjlighet att få till stånd förbättringar i EU:s grundregler, men i den debatt som varit har regeringen hittills bara förespråkat att ingenting i EU-konstitutionen ska förändras.
Den enda konkreta ståndpunkten regeringen haft är att tidtabellen inte är det viktiga!
Vill man tolka detta lite elakt anser alltså regeringen att det är bättre att ingenting förändras långsamt, än att ingenting förändras snabbt.
Men det är inte riktigt hela bilden. Om jag förstått saken rätt kan regeringen nämligen tänka sig vissa förändringar, bara de slipper ha en offentlig åsikt om dem på förhand.
Saken är ganska enkel. Om regeringen erkänner att de vill göra ändringar, så löper de risken att förslagen inte går igenom. Det kan bli pinsamt. Om väljarna inte vet vad regeringen försöker åstadkomma, så blir det inte lika pinsamt att försvara kompromissen om resultatet blir det motsatta. Den som inte är beredd att kämpa löper ingen risk att förlora.
I det här läget har nu Tyskland skickat ett brev till regeringen om hur man ska gå vidare med konstitutionen. Och vår svenska regering som gick till val på att kämpa för ökad öppenhet i EU har naturligtvis hemligstämplat det.
Frågan är varför? Brevet sägs vara okontroversiellt. Men innehåller det möjligen en fråga om vad regeringen tycker? Europaportalen har i alla fall överklagat beslutet och berättar dessutom att EU-minister Cecilia Malmström låtit meddela att hon inte har någon uppfattning.
Inte i den frågan heller. Eller?