Max Andersson

Den orimliga IPRED-lagen

Här är en text jag publicerade i MP-VG:s medlemsblad Regionposten nr 3 2009,

*

Den orimliga IPRED-lagen

I början av den här månaden, den 1:a april genomfördes EU:s så kallade IPRED-direktiv här i Sverige.

Den nya lagen är en del i EU:s kampanj mot fildelningen, och den innebär att internetleverantörerna måste lämna ut uppgifter om sina kunder till film- och musikindustrin. I länder som Danmark har dessa uppgifter använts för att skicka kravbrev på tiotusentals kronor till vanliga människor som misstänks ha laddat ner kultur från nätet. Det finns flera fall där kravbrev skickats till människor som bevisligen inte har fildelat, men om någon inte vill betala så hotar bolagen med att kräva ett mycket större belopp i domstol. Det är inte lätt för en vanlig medborgare att få rätt i en sådan process, och för många är det enklare att bara betala.

IPRED är en dålig och rättsosäker lag, men den leder inte till fildelningen minskar. Istället skaffar sig folk anonyma uppkopplingar, och många som fram tills nyligen bjudit sina medmänniskor på öppna nätverk slutar med det för att inte riskera att bli stämda.

En annan effekt är att folk som inte är så kunniga på datorer, och tonårsföräldrar som inte lyckas övertyga sina 13-åringar om att sluta fildela råkar illa ut. Skadestånden ska nämligen inte sättas för att vara rimliga utan för att ha en avskräckande effekt.

Sverige hade kunnat slippa genomföra den mest kontroversiella delen av direktivet som handlar om att tvinga internetföretagen att lämna ut uppgifter om sina kunder. Men regeringen valde att göra det ändå. Därmed bröt Fredrik Reinfeldt sitt löfte från valrörelsen då han sade om fildelning att han inte tyckte det var rimligt att jaga en hel ungdomsgeneration. Men det var före valet det.

Miljöpartiet röstade emot hela IPRED-lagen, och vi var emot den redan när den antogs i EU. Det är tyvärr ingen slump att den här lagen kommer från Bryssel. EU är en byråkratisk koloss där den lagstiftande makten opererar i stort sett utan insyn, och folken inte har någon ordentlig möjlighet att utkräva ansvar. Det innebär att det inte finns någon ordentlig kontroll gentemot dåliga beslut, och istället får mäktiga särintressen stort inflytande. IPRED-lagen är ett mycket tydligt exempel på att EU bestämmer för mycket, och att vi måste flytta tillbaka makten till medlemsländerna där folken har mer att säga till om.

Miljöpartiet har i grund och botten en positiv inställning till fildelning. Vi ser de stora fördelarna med den nya informationstekniken, men vi vill också ta hänsyn till konstnärernas intressen. Men lagar måste vara rimliga och ha folkligt stöd. Jakten på fildelare är inte rimlig.

EU:s offensiv mot fildelningen kommer att misslyckas. Fildelningen kan inte stoppas med mindre än att man skapar ett övervakningssamhälle, där poliser går omkring och kontrollerar vad människor har i sina datorer och musikspelare, och ett sådant samhälle vill vi inte ha.

Den sjunde juni i år är det val till EU-parlamentet. Miljöpartiet vill minska EU:s makt, och en viktig punkt i vår valplattform är att vi ska bekämpa EU:s angrepp på den personliga integriteten. Räkna med att vi kommer att få höra mer om det här i valrörelsen.

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. Information om vilka kakor som används och integritetspolicy.

Dina cookie-inställningar för denna webbplats är satt till ”tillåt cookies” för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för cookies eller om du klickar ”Godkänn” nedan så samtycker du till detta.

Stäng