Max Andersson

Ska visselblåsare kunna larma direkt till media?

Inom EU förhandlas just nu lagstiftning om skydd för visselblåsare – alltså de personer som larmar om brott eller missförhållanden. Visselblåsare ligger bakom några av vår tids viktigaste avslöjanden. De har till exempel avslöjat maktmissbruk, massövervakning och grova skattebrott. Men i många EU-länder är skyddet för visselblåsare oerhört svagt. Därför arbetar vi nu med stärka visselblåsarskyddet i EU.

Igår röstade det konstitutionella utskottet, där jag leder arbetet för Gröna gruppen, om sin position. Gårdagens utskottsomröstning stärkte EU-kommissionens förslag på flera sätt. En av de viktigaste delarna är att visselblåsare som slår larm externt, till exempel till media, också ska omfattas av skyddet. En visselblåsare ska alltså inte behöva följa den ordning som föreslagits av kommissionen. Enligt den ska visselblåsaren först ska larma via interna kanaler på arbetsplatsen, sedan till berörd myndighet, och i sista hand externt. Möjligheten att larma externt är viktig då vissa brott eller andra oegentligheter behöver bli känt av allmänheten. En visselblåsare kan också riskera repressalier när en varnar för något internt.

Att alla visselblåsare blir omfattade av skyddet oavsett hur de larmar är viktigt även för att alla ska kunna känna sig trygga att varna för missförhållanden. Vilka kanaler som är tillåtna, och vilka undantag som gäller är inte lätt att hålla koll på. Det ska inte krävas avancerade kunskaper i EU-rätt för att larma om brott.

I Sverige finns redan ett gott skydd för visselblåsare i den offentliga sektorn, men i privata företag behöver en person larma internt innan hen larmar externt. Vi hoppas nu kunna stärka upp skyddet för visselblåsare i svenska företag, om gårdagens linje håller ända fram till slutomröstning.

I det konstitutionella utskottet fick vi också igenom bra skrivningar om anonymitetsprincipen. Även om konservativa krafter höll emot att uttryckligen ge visselblåsare rätt att larma anonymt, så fick vi igenom skrivningar att anonyma avslöjanden inte är otillåtet.

Mitt förslag om att det ska vara otillåtet att efterforska visselblåsares identitet gick också igenom. Det kommer att innebära någon typ av sanktioner mot de arbetsgivare som försöker ta reda på vem det var som avslöjade en skandal. Förslaget är inspirerat av det svenska meddelarskyddet, men kommer då för första gången att även omfatta privat aktörer.

Nu har vi tagit ett steg till närmare ett gott skydd för visselblåsare i hela EU. Nästa vecka röstar huvudutskottet om sin position. Jag kommer att fortsätta följa frågan där, och göra mitt yttersta för att vi får ett starkt förslag som går igenom hela vägen. De som avslöjar brott ska skyddas, inte de som begår dem.

Här kan ni läsa alla mina 60 ändringsyrkanden.

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. Information om vilka kakor som används och integritetspolicy.

Dina cookie-inställningar för denna webbplats är satt till ”tillåt cookies” för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för cookies eller om du klickar ”Godkänn” nedan så samtycker du till detta.

Stäng