Nu pågår en politisk strid i EU där storföretag trycker på för att försämra skyddet för människors privatliv. Jag arbetar istället för att skärpa regelverket för ett säkrare internet.
Jag skriver mer i GP.

Skärpta regler krävs för ökad säkerhet på nätet

Den här veckan avslöjades det att nästan 200 miljoner amerikaners personuppgifter på nätet har läckt. Uppgifter som födelsedatum, hemadresser, politiska åsikter och religiös tillhörighet fanns öppet tillgängliga på Amazons molntjänst. Läckor som dessa visar på vikten av att både minimera mängden uppgifter vi samlar in om våra medborgare och att personlig data behöver ett starkt skydd

I vår vardag använder vi oss av olika digitala verktyg och appar som kan samla in högst personliga uppgifter om våra liv. Den nya trenden med uppkopplade apparater i hemmet, även kallat Internet of Things, som lyssnar och samlar in data, utgör ett allvarligt problem för vår integritet. Det möjliggör för företag att samla in information i hemmet för att utforma reklam riktade mot individer, men det är även en säkerhetsrisk att informationen kan användas av brottslingar som vill komma åt våra kreditkort eller veta om vi är bortresta.

Allvarliga problem

Om vi inte ser till att ha tydliga regler kring skydd för elektronisk kommunikation riskerar vi att få allvarliga problem.

Allt fler människor har en smart-teve i sitt vardagsrum, vilket möjliggör för dem att streama de senaste teve-serierna, ladda ner spel och mycket annat. Men det finns en baksida. Det visade sig till exempel nyligen att Samsungs smartteve fortsätter att lyssna och ta in information från ett rum genom röststyrningsfunktionen trots att teveapparaten är avstängd. Den här informationen kan senare säljas vidare till andra företag.

Just nu reformeras lagen om skydd för personlig data i elektronisk kommunikation på EU-nivå, den så kallade e-privacy-förordningen. Som ledamot i EU-parlamentets rättsliga utskott vill jag säkerställa hög integritet för våra medborgare. Men tyvärr möter vi gröna på motstånd från stora företag som har ett ekonomiskt intresse i att övervaka sina kunder på internet.

Ska inte missbruka sin ställning

Som en av de gröna förhandlarna vill jag motverka att stora företag missbrukar sin ställning. Den amerikanska internetleverantören Verizon har till exempel utvecklat en så kallad ”supercookie” som övervakar all aktivitet på användarnas mobiltelefoner. Dessa uppgifter används sedan för att analysera användarnas intressen och preferenser och sälja informationen vidare genom ett eget program för direktreklam.

Utvecklingen kring insamling av persondata genom så kallade ”tracking-cookies” har gått så långt att det största online-reklambolaget Protect and Gamble gick ut offentligt och uppmanade till att systemet måste reformeras. Enligt företaget läggs det alldeles för mycket resurser på att samla in persondata för reklam utan att någon riktigt vet vad det ger för resultat.

För att råda bot på den här utvecklingen måste medborgarna få tillbaka kontrollen över sina personuppgifter. Detta kan vi göra på flera olika sätt. I mitt arbete med reformen av e-privacy-förordningen är två principer centrala.

* Webbläsare och andra plattformar bör utgå från den högsta möjliga säkerheten för sina användare, så kallad ”privacy-by-design” och ”privacy-by-default”. Det ska inte vara användarnas uppgift att ta reda på hur man bäst skyddar sig. Det borde snarare vara företagen som ska fråga om något annat än högsta möjliga säkerhet önskas.

* För att ett företag eller en myndighet ska få använda personuppgifter ska det vara tydligt när en person ger sitt samtycke till det. I den nya dataskyddsförordningen som träder i kraft år 2018 kommer samtycke att vara centralt när det gäller behandlingen av personlig data. Detta måste även vara fallet för elektronisk kommunikation.

Dessa två principer är avgörande för att skapa ett fungerande internet. Jag vill ha tydliga regler för företag, höja skyddet för medborgares privatliv och förbättra säkerheten på internet. Det är människor och deras privatliv som måste stå i centrum när vi ser på hur framtidens internet ska se ut.

Max Andersson (MP)

EU-parlamentariker