Max Andersson

”Så vill vi stoppa datalagringen”

Inkopplade nätverkskablar

 

Tillsammans med sex andra miljöpartister har jag idag en debattartikel på SVT-debatt om hur vi går vidare i arbetet mot EU:s trafikdatalagringsdirektiv.

Jag har jobbat mycket med frågan de senaste veckorna, och tycker att det är en rätt bra artikel.

***

Ledande miljöpartister svarar på kritiken:

”Så vill vi stoppa datalagringen”

EU:s datalagringsdirektiv är en av flera integritetskränkande ”anti-terrorlagar” sedan den 11 september 2001, de flesta av dem med sin grund i EU-direktiv. Tillsammans med FRA-lagen och Ipred utgör datalagringen ett avsteg från ett tolerant och öppet samhälle som respekterar privatlivet. Det handlar om grundbultar i det demokratiska samhället som hotas genom övervakning, registrering och kartläggning av alla människor.

Miljöpartiet har hela tiden motarbetat denna urholkning av integritetsskyddet, och det tänker vi fortsätta med. Om hela befolkningen övervakas i jakt på ett fåtal blir det inte bara kränkande utan även ineffektivt och dyrt.

Det är fullständigt orimligt att bygga upp en massiv övervakningsapparat som enkelt kan komma att missbrukas av framtida regeringar, EU eller USA genom datautlämningsavtal.

Övervakning måste vara proportionerlig och alltid vägas mot andra intressen. Grundprincipen för hur insamling av data ska ske är att det ska finnas en konkret misstanke, och att det ska behövas domstolsbeslut mot en specifik individ.

Datalagringsdirektivet är varken startpunkt eller slutstation i integritetskampen, men det är en fråga som fortfarande går att vinna.

Miljöpartiet välkomnar att den tyska författningsdomstolen har ogiltigförklarat den tyska datalagringslagen som alltför integritetskränkande och hoppas att detta kommer att bli en vändpunkt.

Miljöpartiets första alternativ har helat tiden varit att stoppa datalagringsdirektivet i sin helhet. Vårt andra alternativ är att omförhandla det, så att det frångår principen om obligatorisk insamling av allas kommunikationsdata. Det finns flera olika möjligheter.

Den 15 september lämnar EU-kommissionen in en översyn och utvärdering av datalagringsdirektivet. Under den fortsatta behandlingen finns en möjlighet att stoppa direktivets fortsatta liv om tillräckligt många sätter tryck på politikerna.

Den tyska författningsdomstolen och Rumäniens högsta domstol har redan stoppat sina länders genomförande av datalagringsdirektivet, med hänvisning till de mänskliga rättigheterna. Regeringen borde ta upp frågan i EU om att riva upp direktivet.

Datatagringsdirektivet kan också rivas upp av EG-domstolen. Sverige blev nyligen fällt i domstolen för att inte ha genomfört direktivet, men alliansregeringen kom till rätten med målet att förlora och försökte inte ens argumentera för att direktivet strider mot de mänskliga rättigheterna. Vid en ny prövning skulle Sverige kunna försvara sig på allvar. EU:s kommitté för datasäkerhet har varit mycket kritisk till direktivet, och det är tveksamt om denna massövervakning kommer att godkännas.

Det är möjligt att få direktivet prövat i Europarådets domstol för de mänskliga rättigheterna genom att en drabbad part lämnar in en personlig anmälan. I ett sådant fall kommer vi att stödja dem som anmäler ärendet dit och det är rimligt att fördröja införandet av direktivet till dess beslut är fattat.

Inom kort blir det möjligt att samla en miljon namnunderskrifter i ett medborgarinititativ för att uppmana kommissionen att lyfta en fråga. Vi ställer oss mycket positiva till initiativ för att riva upp integritetskränkande EU-lagar.

Sveriges grundlag måste sätta en ram för vilka mänskliga rättigheter som är absoluta värden för att upprätthålla ett demokratiskt samhälle, värden på en grundnivå som inte får kränkas av vare sig regering eller EU. Terrorbekämpning och annan jakt på brottslingar måste alltid ske inom de ramar som ett demokratiskt och öppet samhälle sätter. Det slutliga steget i försvaret av våra rättigheter är grundlagen.

I vår kommer den svenska grundlagsutredningens förslag upp till beslut i riksdagen. Där har Miljöpartiet drivit, och fått stöd för, ett stärkt integritetsskydd. Det ger Sverige en möjlighet att med hänvisning till svensk grundlag förklara datalagringsdirektivet för ogiltigt, precis som Rumänien gjort.

Det finns flera länder som är skeptiska till EU:s övervakningspolitik. Vi vill att en svensk regering ska arbeta tillsammans med dessa för att stoppa integritetsingreppen.

Den borgerliga regeringen har haft gott om tid på sig att protestera mot datalagringsdirektivet, men har valt att inte göra det. Deras passivitet har visserligen betytt att datalagringen försenats i Sverige, men i praktiken har de bara stått bredvid och väntat på att bli stämda och fällda för att inte ha infört det. Miljöpartiet däremot har en politik för att försvara integriteten.

Peter Eriksson, språkrör
Bodil Ceballos, riksdagsledamot
Maria Ferm, språkrör Grön Ungdom
Max Andersson, riksdagsledamot
Mehmet Kaplan, riksdagsledamot
Ulf Holm, riksdagsledamot
Carl Schlyter, europaparlamentariker

En tanke om “”Så vill vi stoppa datalagringen”

  1. Jerker Wågberg

    Och hur låter det efter valet?

    Jo, vi ville verkligen, men Tompa sa att i så fall skulle vi inte få vara med och leka.

    Artikeln tar ju inte tillbaka någonting av ert löfte att rösta för ett rödgrönt genomförande av direktivet.

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. Information om vilka kakor som används och integritetspolicy.

Dina cookie-inställningar för denna webbplats är satt till ”tillåt cookies” för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för cookies eller om du klickar ”Godkänn” nedan så samtycker du till detta.

Stäng