3d-skrivarna har kommit för att stanna och börjar bli folkliga. Man kan köpa dem på stora teknikvaruhus för bara några tusenlappar. Den nyfikna kan också lätt komma över byggsatser och bygga sin egen skrivare hemma. Tekniken ger möjligheter som stärker innovationskraften och gör det enklare att utveckla nya produkter.

På längre sikt bär 3d-skrivare med sig löften om miljöförbättringar genom lokal produktion, mindre spill och längre livslängd på produkter när det blir enklare att byta ut trasiga delar.

Den nya 3d-tekniken kan leda till betydande omvälvningar och stora summor pengar står på spel. Nu börjar 3d-tekniken också uppmärksammas politiskt. I vår ska EU-parlamentet behandla en rapport om hur lagstiftningen behöver ändras på grund av 3d-skrivarna. Men det första utkastet vi fått att jobba med präglas tyvärr av en vilja att genomföra kraftiga skärpningar i upphovsrätten på ett sätt som kan hämma utvecklingen.

Den ansvariga EU-parlamentarikern Joëlle Bergeron – som kommer från Frankrike och delar grupp med Sverigedemokraterna – vill importera en massa dåliga idéer från fildelningsdebatten till diskussionen om 3d-skrivare. Bland annat föreslår hon massövervakning och en särskild skatt på alla 3d-skrivare som skulle kompensera upphovsrättsinnehavare för saker som skrivs ut utan någon betalat för filerna.

Förslaget påminner om den hårt kritiserade idén om bredbandsskatt. Den här sortens lagstiftning riskerar att bromsa utvecklingen av 3d-tekniken. Samtidigt visar de studier som Joëlle Bergeron citerar i sitt betänkande att vi inte har något problem med piratkopiering av 3d-produkter i dag.

Det finns definitivt skäl att titta närmare på lagstiftningen kring 3d-skrivare, och enkelt är det ju inte. Vem ska hållas ansvarig för olyckor med undermåliga produkter? Om till exempel en hemmautskriven ventil till en högtryckstvätt inte pallar för trycket och skadar användaren, ska ansvaret hamna hos den som sålde 3d-filen, den som sålde utskriftsmaterialet eller hos den som sålde 3d-skrivaren? Från att ha vara relativt enkelt för konsumenten med bara en kontaktpunkt blir det snabbt mycket mer komplicerat.

När det gäller produktansvar och konsumenträtt kan det vara bra att göra regelverket enklare och tydligare. Men vi behöver vara försiktiga så att vi inte stiftar lagar som förhindrar utvecklingen av en teknik som skulle kunna göra världen bättre. Upphovsrätten verkar redan fungera bra som den är för 3d-skrivare. Jag har därför lämnat in drygt 20 ändringsförslag på rapporten för att vi ska kunna dra nytta av både ökad kreativitet och fler teknologiska framsteg.

Om privatpersoner, mindre och medelstora företag ges möjlighet att utveckla och tillverka nya produkter med den här tekniken, då blir innovationskraften verkligen stor. Och när tillverkningen – och reparationer – blir lokal i Sverige igen minimeras onödiga transporter och det uppstår nya lokala jobb. 3d-skrivare är en del av framtiden. Det är viktigt att vi låter tekniken blomstra.

Max Andersson (MP)

EU-parlamentariker