Det är alldeles för lätt för digitala storföretag att smita undan skatt idag. EU behöver nya regler som kommer åt teknologisk skatteflykt, skriver jag i en replik i GP.

Till skillnad från Fredrick Federley (C) anser jag att det är självklart att stora transnationella företag ska betala skatt. Precis som andra företag utnyttjar Google och Facebook skattefinansierade välfärdstjänster som utbildning, infrastruktur och rättsväsende. Samtidigt bidrar de i väldigt liten utsträckning till det gemensamma. Det har i dag blivit lätt för storföretag att utnyttja kryphål i lagstiftningen för att flytta pengar mellan olika länder så att skatten blir så liten som möjligt. Och det är särskilt lätt för nätjättarna att göra det.

Därför anser jag att EU-kommissionens förslag om en så kallad digitalskatt är rimligt.

Argumenten faller platt

Vi behöver se till att de stora IT-jättarna inte smiter från skatten och utnyttjar oss andra bara för att den teknologiska utvecklingen gjort det lätt för dem att göra det.

Nätjättarna undviker skatt genom att bland annat placera sina huvudkontor i länder som Irland och Luxemburg, som erbjuder dem olika skatteupplägg.

Federleys argument mot digitalskatten faller platt. Vad han undgår att säga är att digitaljättarna i snitt betalar endast 9,5 procent i skatt och därmed smiter de uppenbarligen undan vad de borde betala. Som en jämförelse ligger den svenska bolagsskatten på 22 procent.

Nätjättarna undviker skatt genom att bland annat placera sina huvudkontor i länder som Irland och Luxemburg, som erbjuder dem olika skatteupplägg. Trots att de har verksamhet över hela EU så betalar de bara skatt där de anser det vara mest gynnsamt för dem själva. EU-kommissionären för konkurrensfrågor, Margrethe Vestager, har fullt upp med att granska dessa skatteupplägg för att se om de bryter mot EU:s konkurrensregler. Men vi behöver också reda ut vad företagen ska betala i stället.

Alla ska göra rätt för sig

Enligt EU-kommissionens förslag skulle digitalskatten införas i två steg, där enbart den kortsiktiga lösningen baseras på omsättningen, fast Federley får det att låta som att det är den hela planen. Till skillnad från vad Federley påstår kommer den heller inte att drabba start-up-bolag då skatten endast är aktuell för företag som omsätter mer än 750 miljoner euro.

Det vore förstås bra om OECD skulle kunna lägga fast en global norm för hur IT-jättarna ska beskattas. Men man måste vara medveten om att den processen går oerhört långsamt. Särskilt när ett land som USA där några av IT-jättarna hör hemma håller emot, så är det risk att det kommer att ta väldigt lång tid.

Vi miljöpartister anser att alla företag ska göra rätt för sig. I dag röstar jag för att Google och Facebook också ska göra det. Internetjättarna ska inte vara ett nytt skattefrälse!