Enligt pollofpolls.se skullle Miljöpartiet få 22 mandat i riksdagen om det var val idag. Men hur fördelas deras mandat mellan valkretsarna vid olika valresultat? Eftersom jag redan gjort en sådan beräkning för Vänsterpartiet var det lätt att få fram motsvarande siffror för MP.

Metoden utgår från förra valresultat och att röstsiffrorna ökar eller minskar lika mycket i alla valkretsar utifrån hur det går nationellt. Jag gör också det kraftigt förenklade antagandet att alla mandat fördelas med utjämningsmandat. Det är inte så det svenska valsystemet fungerar. Men för små partier så är det en användbar förenkling när man vill veta hur mandaten fördelas.

Resultat

Sammanfattningsvis ligger flera valkretsar nära att ta ett mandat. Värmland behöver bara öka 120 röster för att ta det sista mandatet om dagens opinion står sig. Om partiet ökar lite till behöver Gävleborg bara ca 10 röster till för att komma ikapp Västra Götaland Norra. Och i kapplöpningen om det 24:e mandat behöver Nordöstra Skåne bara ca 35 röster för att komma ikapp Stockholms län.

Skaraborg får ett mandat om Miljöpartiet får 7,9 procent. Men om det gör en bra valkampanj och överpresterar med några hundra röster är de också med i matchen. Jag skulle inte heller räkna ut Uppsalas andra mandat på förhand om MP lyckas väl med att locka studentröster.

En bra kampanj kan locka hundratals eller ett tusental extra röster. Det här är alltså inte en prognos. Men det visar startläget.

Metod och felkällor:

Tabellen är förhoppningsvis självförklarande. Jämförelsetalet räknas ut vid fördelningen av utjämningsmandat genom att de valkretsar som redan fått sitt första mandat får sina röstetal delade med tre, och de som redan fått två mandat delas med fem, etc…

Det svenska valsystemet till riksdagen innehåller en blandning fasta mandat och utjämningsmandat. Om man gör som den här beräkningen och struntar i de fasta mandaten, så får man ett användbart resultat för små partier som inte tar fasta mandat på platser där de inte skulle fått utjämningsmandat. Men för stora partier fungerar metoden troligtvis sämre.

Beräkningen tar ingen hänsyn till befolkningsförändringar sedan senaste valet. Det bygger också på antagandet att det inte blir något överraskningsmandat någonstans enligt det nya sättet att garantera riksproportionalitet som började gälla med den nya vallagen 2018. Det är en ny regel som ser till att de små partierna får det rätta antalet mandat om utjämningsmandaten inte riktigt räcker till. Men det kan leda till att små partier kan få mandat i valkretsar där de kanske inte väntat sig det, som till exempel Sjuhärad.

Beräkningen av hur många procent som krävs för ett visst antal mandat bygger på antagandet att inga större mängder röster går till partier som faller strax under 4 procentspärren. Om ett parti hamnar strax under spärren leder det till ett litet parti troligtvis får ett extra mandat.