Nu i torsdags offentliggjorde den statliga vallagskommittén sitt första betänkande med förslag på ny vallag. Jag är miljöpartiets representant i utredningen, och den leds av juristen Bengt-Åke Nilsson som även har äran att vara dagens illustrationsbild.

Alla partier står bakom förslagets helhet, förutom SD som reserverar sig på några punkter. Vi föreslår bland annat:

Rättvisa riksdagsval
Vi föreslår rättvisa och proportionella riksdagsval som ger rätt utfall även när det finns fler än fem partier i riksdagen. Det svenska valsystemet utformades på 1970-talet för en riksdag med bara fem partier, men i  dagens mångpartisystem så räcker inte utjämningsmandaten till. I valet 2010 innebar det att fyra partier, däribland mp, gick miste om mandat de egentligen borde erhållit i senaste valet. I stället fick socialdemokraterna tre och moderaterna ett mandat för mycket.

Vårt förlag innebär lätt förenklat att om ett parti får ett mandat för mycket så förlorar det ett mandat i den valkrets där dess sista mandat hade svagast stöd. Det överförs istället till ett annat parti i samma valkrets. På det viset får vi ett riksproportionellt valresultat, med god geografisk balans, där det är väljarna och inte slumpen som avgör vilka partier som vinner.

Den stora förändringen är alltså att riksdagsvalen kommer att börja fungera som det är tänkt att de ska igen.

Rättvisa region och landstingsval
Vi föreslår också att att samma lösning används för att göra valen proportionella i landstingen och regionerna. Det gamla valsystemet fungerade ännu sämre i landstingen, och idag blir det ”fel” valresultat ungefär i var annat landsting. Det är inte OK.

Utjämningsmandat i kommunerna
Vi föreslår proportionella kommunval med utjämningsmandat i kommunerna, vilket ger betydligt rättvisare valresultat. Idag har vi allvarliga problem med proportionaliteten i kommunerna. Det finns till exempel ett parti i Stockholm som har 3,5 % av rösterna som bara fått ett av 101 mandat, samtidigt som ett annat parti som är bara något större har tre gånger så många ledamöter. Idag är det också möjligt för en kommunledning att rita valkretsar så att ett parti behöver mer än 6 procent för att vara säkra på att komma in i. Om man tar Jönköping som exempel så brukade det vara lättare för miljöpartiet att få in en ledamot i riksdagen än i fullmäktige.

Idag finns det en osynlig småpartispärr i kommunerna som varierar väldigt mycket från valkrets till valkrets, och som kan vara betydligt högre än riksdagsspärren. Det är viktigt att de osynliga spärrarna sänks.

Synlig småpartispärr i kommunerna
Men för att införandet av utjämningsmandat inte ska leda till att extremt små partier kommer in i de folkvalda församlingarna föreslår utredningen också införandet av synlig småpartispärr. Utan spärr hade den lägsta tröskeln för att komma in i Stockholm hamnat på 0,59 %, och det tyckte de flesta partier var alldeles för lågt. När det gällde nivån behövde vi hitta en kompromiss. De stora partierna ville ha 3 %-spärrar och de mindre partierna föreslog att nivån skulle ligga på 2 %. Utredningen landade i en kompromiss med småpartispärrar på 2 % i kommuner utan valkretsar och 3 % i kommuner med valkretsar.

I de flesta kommuner med valkretsar innebär den här kompromissen en sänkning av de faktiska spärrarna. Som en del i kompromissen föreslår vi också att tvånget för stora kommuner ha valkretsar tas bort.

Frihet för kommuner att avskaffa valkretsarna
Frågan om valkretsarna verkligen behövs har diskuterats åtminstone sedan 1950-talet. Idag måste alla kommuner med fler än 24 000 röstberättigade ha valkretsar, oavsett om de vill det eller inte. Detta trots att partierna oftast har samma listor i hela kommunen. Utredningen föreslår istället ny regel om att alla kommuner ska ha rätt att avskaffa valkretsarna om de vill, och kommuner med färre än 36 000 röstberättigade bara ska få ha valkretsar om det finns särskilda skäl.

Det är inte en perfekt lösning. Det innebär ju att vissa kommuner själva kan bestämma som den vill ha en spärr på 2 eller 3 procent. Men det är ändå betydligt bättre än det system vi har idag där en majoritet i en kommun kan bestämma själv hur hög den effektiva spärren ska vara inom ett spann som sträcker sig från 1,49 till över 6 procent.

Konsekvenserna av 3%-spärren i valkretskommunerna för miljöpartiets del förväntas bli små. I valet 2010 fanns det bara en valkretskommun där mp fick mindre än 3%. I valet 2006 fick vi mellan 2 och 3 % i åtta valkretskommuner, men alla de kommunerna har mindre än 36 000 röstberättigade och ska alltså i normalfallet inte ha några valkretsar.

Partisymboler på valsedlarna
Utredningen föreslår att det ska bli tillåtet att ha partisymboler på valsedlarna. Det kommer förhoppningsvis göra det enklare för väljaren att inte ta fel valsedel av misstag.

Skydd mot ofrivilliga val
Vi föreslår också ett skydd mot att människor blir ofrivilligt uppsatta på valsedlar för partier som de inte stöder. Vårt förslag är att den som vill kandidera för ett parti ska skriftligen meddela det till valmyndigheten senast fredagen före valet. Det innebär att människor inte kommer att bli invalda i fullmäktige för Sverigedemokraterna bara för att någon skrivit dit deras namn på en valsedel som ett skämt. Det kommer inte heller längre vara möjligt för ohederliga partier att sätta upp kända människor på sina listor utan deras vetskap och medgivande.

Nya valkretsar i Västra Götaland

Utredningen föreslår också att valkretsarna i Västra Götaland att ändras så att de motsvarar hur västsverige ser ut idag och inte hur nationsgränserna gick på Axel Oxenstiernas tid.

Enkelt uttryckt så bildar kommunerna runt Göteborg en ny valkrets, och norra Bohuslän, Dalsland och Vänersborg-Trollhättan utgör den nya norra valkretsen. Samtidigt flyttar Herrljunga och Vårgårda till Södra Älvsborg (Borås med omnejd) vilket gör att det valkretsen får en rimlig storlek och sannolikt fler mandat. Därmed kommer vi ifrån dagens absurda situation med avlånga valkretsar där Partille är i samma valkrets som Strömstad, medan Lerum är tillsammans med Åmål. För oss som jobbar politiskt i Västra Götaland är det en mycket viktig fråga.

Sammanfattningsvis så är jag mycket nöjd med utredningens resultat så här långt. De flesta av våra förslag förutsätter grundlagsändringar och kommer att kunna träda i kraft till 2018 års val.