Jag har skrivit i VLT om hur ett medlemskap i EES-avtalet skulle kunna vara den bästa lösningen för Storbritannien. Artikeln har även publicerats i Barometern.

Max Andersson (MP): EES-avtal vore bäst för Storbritannien

Sverige och EU behöver samarbeta med Storbritannien

Förhandlingarna mellan EU och Storbritannien är på väg att haverera. De fyra första förhandlingsrundorna om själva utträdet har inte uppnått tillräckliga resultat för att parterna ska kunna börja tala om det framtida samarbetet. På EU:s senaste toppmöte meddelades det att deadline för att avgöra detta skjuts fram till december.

Allt färre tror att ett nytt avtal mellan EU och Storbritannien är klart tills mars 2019 när det är tänkt att britterna ska lämna unionen. Risken är stor för det som ibland kallats en car-crash-Brexit, där Storbritannien lämnar EU utan ett avtal.

Det skulle göra det omöjligt för landet att exportera produkter till EU och ställa till enorma problem för landets ekonomi. Det skulle också vara mycket problematiskt för Sverige som har omfattande handel med britterna.

En möjlighet kan vara att Storbritannien väljer att gå med i EES-avtalet. Där finns Norge och Island och de deltar i EU:s inre marknad utan att vara medlemmar i unionen. Detta avtal ger länderna chans att handla med EU och de är även med i de kommittéer som förbereder ny lagstiftning.

EES-länderna är inte med i själva beslutsfattandet, men har i gengäld självbestämmande över andra frågor som jordbrukspolitik och fiskepolitik. De har också fria egna röster i FN och andra internationella organ.

Premiärminister Theresa May har sagt att hon inte gillar EES, men klockan tickar och Storbritannien riskerar att tappa stora delar av sin handel med EU och omvärlden. En fördel om Storbritannien går med i EES är att alla de miljöregler som överenskommits när det gäller varor kan upprätthållas. Risken är annars att Theresa May för att visa styrka kommer överens med Donald Trump i USA om ett handelsavtal som sänker ribban för miljöstandarder och konsumentskydd.

Det finns också starka röster i Tories som vill använda Brexit för att försvåra för flyktingar och gästarbetare, och samtidigt göra Storbritannien till ett skatteparadis.

Oavsett om Storbritannien väljer EES-spåret eller inte så måste Sverige och EU eftersträva ett fortsatt nära samarbete med landet när det gäller klimat, miljö, skatteflykt, fiskekvoter och så vidare. Det är viktigt att britterna blir kvar i Parisavtalet om klimatet, förhandlingarna om fiskekvoterna i Nordsjön, studentsamarbeten och mycket annat.

Något som skulle underlätta detta vore ett mer flexibelt EU som skulle göra det möjligt för grupper av länder att samarbeta även i frågor där alla medlemsländer inte vill vara med. Det kan gälla till exempel tågbokning, flyktingsamordning, skatt på finansiella transaktioner eller skärpta miljökrav. En fördel med ett sådant flexibelt samarbete vore att även länder utanför EU kunde delta. Då skulle Storbritannien även framöver kunna samarbeta nära med Sverige och andra EU-länder.

Slutligen några allvarsord om situationen på Nordirland. Enligt den så kallade långfredags-uppgörelsen som har lagt grunden för freden på Nordirland är gränsen där öppen. Ett EES-avtal kan säkra detta för framtiden. En fast gränsstation däremot riskerar att bli mål för attentat, vilket kan få hela konflikten att blossa upp på nytt. Storbritannien har sagt att man vill undvika en fysisk gräns i Nordirland.

Men Theresa May säger samtidigt att hennes land skall stå utanför den inre marknaden och den fria rörligheten. Hur denna ekvation skall gå ihop är en gåta.

Det är dags för en ny fas i Brexit -förhandlingarna som öppnar upp för EES eller andra flexibla lösningar för ett fortsatt nära samarbete. För att göra det möjligt krävs ett konstruktivt nytänkande både i EU, Storbritannien och Sverige.

Max Andersson (MP), EU-parlamentariker