När EU:s stats- och regeringschefer tidigare i höst samlades i Tallinn för ett digitalt toppmöte diskuterades bland annat frågan om hur EU ska kunna anpassa sig till en digital ekonomi, hur man skapar ett säkert internet och hur man får befolkningen att hänga med i den digitala utvecklingen.

EU har sedan år 2014 arbetat med flera lagstiftningsförslag som ska reformera den inre marknaden. Det kan beröra allt från hur man hanterar digitala kontrakt, till digitaliseringen av industrin. Här hemma har den svenska regeringen lanserat en digitaliseringsstrategi för att se hur Sverige kan dra nytta av den nya tekniska utvecklingen.

I EU-parlamentet arbetar jag med flera av dessa frågor. Ett exempel är en initiativrapport om robotlagstiftning som parlamentet antog i början av året. Robotisering och automatisering ställer stora krav på vårt samhälle och det finns många frågor som behöver besvaras. Allt från hur vi ska hantera försäkringsärenden när vi får självkörande bilar, till etiska aspekter av att introducera robotar inom vård och skola. Tar vi oss en närmare titt på hur vårt samhälle kan påverkas av digitaliseringen finns det skäl till oro.

En rapport från Stiftelsen för strategisk forskning tar upp frågan om hur automatisering genom digitala tjänster påverkar vår arbetskraft. Rapporten pekar på hur arbeten både inom industrin men även inom tjänstesektorn ser ut att påverkas.

Det finns risk att vi förlorar många jobb över flera sektorer. Detta skapar flera stora utmaningar bland annat för vårt skattesystem. Om automatiseringen snabbt breder ut sig över samhället riskerar det att försätta många människor i utanförskap. Samtidigt får staten större problem att få in medel som ska gå till den gemensamma välfärden.

Den svenska skattebasen baseras till omkring 60 procent på skatt på arbete, så även små justeringar i inkomsten från skatt på arbete kan skapa allvarliga effekter på vår välfärd. När arbeten med medelinkomster försvinner blir det hårdare konkurrens om låginkomstjobben, samtidigt som kapital fortsätter att koncentreras till ett fåtal i samhället.

För att bemöta dessa potentiellt stora omställningar av samhället behöver vi se på åtgärder som kan hindra att människor hamnar i utanförskap. I det förslag till robotlagstiftning som jag arbetade med i EU-parlamentet låg en utredning om basinkomst på bordet, men efter att Moderaternas och Kristdemokraternas partigrupp valde att dra sig ur kompromissen föll det förslaget.

Basinkomst är enbart en av flera möjliga åtgärder. En god utbildning och fungerande omskolning kommer att bli avgörande för att hålla ihop samhället.

Men en högre effektivisering av vår industri kan också medföra stora fördelar för människor. Det skulle till exempel kunna möjliggöra en arbetstidsförkortning. När effektiviteten i produktionen ökar finns det möjlighet för oss människor att minska antalet timmar vi behöver arbeta och istället kan vi dra nytta av det som maskiner gör åt oss. På så sätt frigörs tid som kan både användas till fritid och familj, som ökar motivationen när man är på arbetet, och som minskar sjukskrivningarna.

Det är bra att Sveriges regering utvärderar hur vårt samhälle hänger med i digitaliseringen och ser till så att Sverige inte hamnar efter i den globala utvecklingen. Men vi måste också noggrant undersöka de potentiella negativa konsekvenserna med digitalisering.

Den nordiska välfärdsmodellen, som är baserad på en stark skattebas, möjliggör att vi kan ha hög kvalitet i våra offentliga tjänster. Om vi ska kunna upprätthålla denna modell samtidigt som vi är i framkant i den digitala utvecklingen behöver vi arbeta aktivt från politiskt håll. Digitaliseringen kan underlätta vår vardag och ge oss mer tid för familj och fritid. Det kan även hjälpa oss att leva mer hållbara och klimatsmarta liv. Digitaliseringen kan ge oss stora fördelar – men det kräver en aktiv politik!

Max Andersson (MP)

EU-parlamentariker