Max Andersson

Risken ökar för en car-crash-Brexit

Banksy does BrexitDet finns en stor risk att avtalet om Brexit röstas ner i Storbritannien med allvarliga följder för hela Europa. Då behövs en krisplan för att snabbt få till ett rimligt övergångsavtal.

Det skriver jag i denna analys av läget inför parlamentsomröstningen i London.

EU-ledarna har ställt sig bakom avtalet om utträde för Storbritannien. Men frågan är om Theresa May får majoritet för detsamma i London. I praktiken innebär avtalet att Storbritannien blir något av en lydstat till EU under den tvååriga övergångsperioden. EU-domstolen är sista instans att avgöra tvister och britterna måste acceptera nya lagar om handel som antas vid bord där de inte själva är med och beslutar. Det är till och med en sämre situation än Norge har i EES-avtalet. Avtalet spelar därigenom tyvärr Brexitörerna i händerna.

Det är svårt att gå ur

Förhandlingarna har visat att det är mycket komplicerat att gå ur EU. Länderna är sammanbundna i tusentals små och stora beslut som inte ändras i en handvändning. Allt från regler i handelsavtal med länder i Afrika, över system för flygpassage, till detaljer i rättigheter för människor som bor i ett annat EU-land.

Det är därför helt naturligt att det behövs en övergångsperiod, då Storbritannien får ta sig an den gigantiska uppgiften att återskapa nya nationella regler på alla områden och nya handelsavtal med hela världen. Men det är också viktigt att handeln kan fortsätta under tiden. De som utmanar Theresa May och vill se en stenhård Brexit utan ett avtal tar en mycket stor risk.

Man kan kritisera globaliseringen och baksidorna med internationell handel men faktum är att vi är beroende av den idag. Det finns beräkningar på att en avtalslös Brexit i mars kan kosta den brittiska ekonomin 10 procent av BNP på kort sikt. Det kan i så fall dra med sig fler länder i en ekonomisk kris. En car-crash Brexit skulle också ställa till det för de fyra miljoner människor som bor i fel land, och får sina rättigheter upphävda från en dag till en annan. Risken för upptrappning av Nordirlandkonflikten är också uppenbar.

Beräkningarna av den ekonomiska skadan för ett avtalslöst utträde på kort sikt är mycket osäkra. Mycket kommer att bero på hur man löser problemen. Några saker som rätten för flygplan att åka in i EU:s luftrum kan lösas relativt snabbt. Men andra problem som möjligheten att sälja vissa produkter som läkemedel som kräver säkerhetskontroller till EU och där kontrollsystemen bygger på att landet är med i den inre marknaden är svårare att lösa. Det kan kräva både lagstiftning och utdragna förhandlingar.

Den brittiska regeringen har inte förhandlat väl. De har varit fixerade vid orealistiska krav och det dröjde innan de insåg hur svår den irländska gränsfrågan är att lösa. Och den brittiska förhandlingspositionen var svag redan från början.

Högt spel

Några av de parlamentsledamöter som deklarerar att de ska rösta nej till avtalet vill få till en hårdare Brexit. Andra röstar nej för att upphäva beslutet om Brexit helt och hållet. Det har skapat en del oväntade allianser. Men risken med ett nej är att det leder till ett avtalslöst utträde och ekonomisk kris.

Det är ett högt spel. Jag hoppas därför att det brittiska parlamentet säger ja till Brexitavtalet och att vi därefter får en kort övergångsperiod med konstruktiva lösningar för ett fortsatt nära samarbete. Men om det brittiska parlamentet säger nej kan vi inte nöja oss med det och acceptera den katastrof en avtalslös Brexit innebär. Då måste båda parter ha en krisgrupp som förändrar avtalet under januari månad. Och det är extremt ont om tid för förhandlingarna.

Är förlängning eller EES en bättre väg?

En möjlighet är förstås att skjuta upp Brexit några månader och att ge britterna en ny möjlighet att folkomrösta igen. Det skulle kunna sluta med att de blir kvar i EU ändå till sist. För Sveriges del vore det onekligen det bästa möjliga utfallet. Storbritannien har varit vår viktigaste allierade i EU och det kan de bli igen.

Ett annat sätt att gå vidare vore att snarast skapa möjlighet för britterna att ansluta sig till EES-avtalet. Det kommer också ta några år att förhandla, men EES-avtalet omfattar bara en bråkdel av EU:s lagstiftning. Avtalet gäller lagstiftningen för den inre marknaden och medlemmarna slipper bland annat vara med på valutaunionen, utrikespolitiken, jordbruk, regionpolitik och fiske.

Det finns likheter mellan EES och det förslag som skissas i övergångsavtalet, men en viktig skillnad att Norge och Island kan vara med i de arbetsgrupper som tar fram nya regler. Genom detta avtal har de kunnat behålla stora delar av sin självständighet, och ändå skördat frukterna av att vara med på den inre marknaden. I EES-avtalet finns faktiskt också en möjlighet för ett land att i slutänden säga nej till en ny regel. Denna klausul har hittills inte använts. Men om Storbritannien går med i EES förändras styrkepositionerna. På sikt kan förhållandet mellan EES och EU bli mer jämnbördigt.

Jag är kritisk till mycket i EU, men utträde är inte ett bra alternativ. Jag vill förändra EU att bli mer demokratiskt och föra tillbaka makt till medlemsländerna. Beslut bör tas så nära medborgarna som möjligt. Storbritannien är en granne och en viktig allierad för Sverige, oavsett om de är med i EU eller deltar i nära samarbeten som EES-avtalet.

Just nu är Storbritanniens framtid väldigt oklar. Mycket tyder på att det brittiska parlamentet röstar nej till avtalet. Men om vad som händer därefter kan vi bara gissa.

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. Information om vilka kakor som används och integritetspolicy.

Dina cookie-inställningar för denna webbplats är satt till ”tillåt cookies” för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för cookies eller om du klickar ”Godkänn” nedan så samtycker du till detta.

Stäng