Idag röstade det konstitutionella utskottet (AFCO) om vad som ska ske med de brittiska mandaten i EU-parlamentet efter Brexit. Förslaget innehåller både bra och dåliga delar.

Några av de 73 mandaten kommer att sparas till kommande utvidgningar, men 27 delas ut till medlemsländerna. Bland annat så föreslår utskottet att Sverige få ett mandat till. Det innebär att vi då får 21 mandat vilket är lika mycket som Ungern, vilket är rimligt med tanke på att vi numera har högre befolkning än det landet.

Frågan om mandatfördelningen har varit föremål för intensiva förhandlingar i kulisserna. Det skulle egentligen räcka med att öka  med 22 mandat för att få till stånd en rimlig och fördragsenlig fördelning, men Frankrike och Italien har krävt att få extra mandat utöver detta. Det kan man ifrågasätta, men blir svårt att ändra.

Utskottet föreslår också införande av en transnationell valkrets med, till en början, 27 mandat. I förlängningen är förespråkarnas idé att en stor andel av parlamentet ska väljas på listor som bestäms av Europapartierna istället för i medlemsländerna, och att kandidaterna ska gå till val på valmanifest som bestäms av Europapartierna och inte i medlemsländerna.

Det skulle ställa till en hel del problem i till exempel Sverige där de flesta partier har en linje som skiljer sig en del i viktiga frågor från vad majoriteten i partifamiljen tycker. Förslaget riskerar också att stärka de stora ländernas inflytande ytterligare i EU-parlamentet, och det är redan allt för stort.

Det finns gott hopp om att vi kan stoppa förslaget om transnationella listor. Förhoppningsvis redan i plenum nu i februari.

Jag har kommenterat i: Aftonbladet, Svd, och Europaportalen.
Debattartikel i GP dec 2017.