Statssekreterare är inte tjänstemän. De är politiker.

Statsministerns statssekreterare PM Nilsson har nyligen behövt avgå då han avslöjats med att ha fiskat utrotningshotad ål och ljugit om det för polisen. I samband med det har borgerliga opinionsbildare klagat över att det ställs så hårda krav på en tjänsteman. Det är trams.

Det är dags för den här bloggen att ägna sig åt lite folkbildning. PM Nilsson var en av statsministerns närmaste medarbetare, och hade ca 100 000:- i månadslön. Låt dig inte luras av ordet sekreterare. En statssekreterare är inte vilken pärmbärare som helst. I Sverige så är de ett slags vice ministrar. Det händer att de ersätter ministern när ministerrådet har möten i Bryssel. (Det gäller mig veterligen bara vanliga ministrar. Inte statsministern.)

Det är vanligt att riksdagsledamöter tar tjänstledigt från Riksdagen om de får chansen att bli statssekreterare. Maria Ferm, som är med på bilden ovan, var till och med gruppledare för Miljöpartiet när hon gjorde det. Det är en befordran!

Statssekreterare har sällan en offentlig roll. Deras jobb är i stor utsträckning att sköta departementet, medan ministrarna håller presskonferenser. Men det är påfallande vanligt att de går vidare till att bli ministrar.

Statssekreterare är högt uppsatta politiker. Det är rimligt att det ställs höga krav på dem.

***

Bilder via Wikimedia Commons:
Johan Fredriksson, CC BY-SA 3.0 https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0
Henrik Ishihara, CC BY-SA 3.0 https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0
Miljöpartiet de Gröna / Fredrik Hjerling, CC BY 3.0 https://creativecommons.org/licenses/by/3.0
Johan Fredriksson, CC BY-SA 3.0 https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0