Forskningen kring vad som gör människor lyckliga bör få ett starkare genomslag i politiken, skriver Max Andersson och Ludvig Lindström, ordförande för Charity International, i Sydsvenskan med anledning av lyckokonferensen i Malmö.
***
Lyckan under lupp i Malmö
De senaste årtiondena har lyckoforskningen börjat ge resultat. Med verktyg från statsvetenskap, ekonomi och psykologi har forskarna börjat få kunskap om vilka faktorer som bidrar till lycka.
Man har bland annat kunnat visa att enskilda människors lycka i stor utsträckning påverkas av genetiskt arv och personlig attityd.
Den sammanlagda mängden lycka i ett samhälle påverkas positivt av trygghet, tolerans, sociala kontakter, direktdemokrati, goda sociala skyddsnät och individuell frihet. I rika länder betyder däremot ekonomisk tillväxt förvånansvärt lite för lyckan.
Lyckoforskningen lär oss också att människor behöver känna att de har en meningsfull sysselsättning, oftast ett lönearbete.
Den nya kunskapen om lycka har redan börjat användas inom politiken. I Frankrike har president Nicolas Sarkozy tillsatt en arbetsgrupp som skall ta fram förslag som bidrar till ökad lycka.
I april i år arrangerades ett seminarium i den svenska riksdagen för att behandla hur politikerna kan använda sig av lyckoforskningens resultat. Lyckoforskningen ger bland annat stöd för förslag om att samhället borde satsa mer på att underlätta sociala kontakter genom föreningsliv och fritidsgårdar.
På sikt kan också mycket vinnas om skolorna redan på ett tidigt stadium lär ut kunskaper om hur man kan skapa ett lyckligare liv för sig själv och andra.
Lyckoforskningen har också något att tillföra när det gäller hur vi skall hantera den ekonomiska krisen. Den kan inte hjälpa oss att få krisen att gå över snabbare men däremot att mildra dess effekter.
Krisen kräver handling och det är värt att tänka igenom hur olika politiska förslag påverkar människors lycka. Arbetslösheten handlar om ett mycket stort antal människor som inte bara riskerar att förlora sina jobb utan också en stor del av sina sociala nätverk och sin känsla av att uträtta något värdefullt. Vilka åtgärder lindrar krisens konsekvenser och vilka förvärrar dem?
Lyckoforskningen understryker det stora värdet av sociala nätverk för människors lycka. En politik som tvingar arbetslösa att flytta tvärs över landet är inte en god idé ur detta perspektiv.
Att däremot dela på jobben istället för att kasta ut människor i arbetslöshet är en åtgärd som kan mildra konsekvenserna av krisen. Fackförbundet IF Metall har till exempel nyligen träffat ett avtal om att de anställda på en arbetsplats kan gå ner i arbetstid för att arbetskamraterna skall kunna jobba kvar. Det är sådant som bör uppmuntras.
Lyckoforskningen kan hjälpa enskilda individer att bli lyckligare men den kan också ge värdefull hjälp när vi behöver prioritera i arbetet för ett mer välmående samhälle.
Det är hög tid att ge lyckan en chans i politiken.