Sedan 2013 förhandlas TTIP, ett omfattande handels- och regelsamarbetsavtal, mellan EU och USA. Med löften om jobb och tillväxt försöker avtalets förespråkare övertala alltifrån allmänhet till fackliga organisationer om avtalets förträfflighet. Faktum är dock att det saknas belägg för att avtalet skulle skapa några jobb alls, och även i de mest upptrissade scenarier är TTIP:s effekter på tillväxten högst måttliga.

Det är ingen hemlighet att tullarna mellan EU och USA är låga. TTIP:s potentiella positiva ekonomiska effekter ska i stället främst uppnås genom avskaffandet av så kallade icke-tariffära handelshinder. Det kan handla om skillnader i regler eller standarder, vissa helt onödiga, medan andra kan skapas som en konsekvens av förbud mot en farlig kemikalie eller skillnader i synen på miljöskydd.

Samtliga större studier som försökt uppskatta TTIP:s ekonomiska effekter bygger på att hälften av de politiskt påverkbara handelshindren avskaffas. Detta är ett extremt ambitiöst antagande, som kan medföra stora kostnader när upplevda handelshinder som fyller en funktion för att skydda arbetare eller miljö kringgås. Men faktum är att inte ens här uppstår några större ekonomiska effekter. I en studie av Kommerskollegium skulle Sveriges tillväxt, i detta upptrissade scenario, inte öka med mer än 0,2 %, en effekt som uppnås först närmare år 2030. I pengar räknat är det inte ens hälften av vad Skatteverket betalade ut i ROT-avdrag 2014.

Några trovärdiga studier om att avtalet skulle skapa jobb finns inte.

De som talar sig varma om avtalets positiva ekonomiska effekter vet förstås det här. Det är därför de i stället för de här studierna försöker blanda bort korten och prata om hur många jobb i Sverige som är beroende av export till USA. Att vi har flera yrken som helt eller delvis bygger på export är knappast någon hemlighet, men detta är givetvis inte detsamma som att dessa jobb plötsligt skulle bli enormt många fler för att EU sluter ett partnerskapsavtal med USA.

Till skillnad från de påstådda fördelarna är riskerna med TTIP värda att ta på allvar. Flera oberoende vetenskapliga studier har pekat ut möjliga risker för miljöskyddet, säkra livsmedel och möjligheten att effektivt lagstifta mot farliga kemikalier i framtiden. Över 200 sakkunniga akademiker har pekat på hur tvistlösningsmekanismen ISDS, som i reviderad form planeras i avtalet, kan hota den nationella suveräniteten och påverka demokratiskt beslutsfattande.

Fri och rättvis handel är i grunden något bra. Men önskan att maximera handeln får inte stå i vägen för klimatåtgärder eller stärkta rättigheter för arbetstagare. Det finns goda skäl att hålla ögonen på TTIP.