Nu när valet närmar sig har människor i partiet börjat fråga mig i vilka valkretsar Miljöpartiet har chans att ta mandat i riksdagen. Och det har jag naturligtvis räknat på.

Närmare bestämt har jag räknat på hur bra vi behöver lyckas på nationell nivå för att få mandat i olika valkretsar.

Beräkningarna bygger på flera antaganden, och några av de är osäkra, så det skulle förvåna mig om valresultatet blir exakt så här. Men det ger en grov uppfattning av läget.

Och det ger en hint om att det kan bli en mycket jämn kamp om det sista mandatet. Om MP får 5,8 % så finns det till exempel hela fem valkretsar som ligger inom 200 röster från att ta det 21:a och sista mandatet. Det kan bli en mycket spännande rösträkning.

Metod och felkällor:
Metoden bygger på antagandet att förhållandet mellan miljöpartiets andel av rösterna i olika delar av landet kommer att vara likadant som i valet 2014. Om antalet röster ökar eller minskar med med en tiondel på riksnivå ska alltså rösterna öka eller minska med en tiondel i samtliga valkretsar. Erfarenhetsmässigt så stämmer det här antagandet ganska bra. Men om man har en bra valrörelse i en viss region så kan det förstås påverka.

Utfallet är också beräknat utifrån en mycket förenklad modell av valsystemet där alla mandat antas vara utjämningsmandat. Så ser förstås inte det svenska valsystemet ut, men det är ett ganska bra sätt att räkna för de små partierna. För små partier är det inte särskilt sannolikt att det tar ett fast mandat i en valkrets där de inte skulle fått som utjämningsmandat enligt den här modellen.

Jag antar också att alla åtta riksdagspartier klarar 4 %-spärren, och att partierna utanför riksdagen får lika många röster som 2010. Om något annat parti faller under spärren så får miljöpartiet ett eller två extra mandat. Rikssiffrorna är alltså ungefärliga.

Modellen utgår från de nya valkretsarna som börjar gälla i år. Beräkningarna utgår också från att Miljöpartiet inte får ett överraskningsmandat någonstans enligt det nya sättet att garantera riksproportionalitet som börjar gälla med den nya vallagen. Det är en ny regel som ser till att de små partierna får det rätta antalet mandat utifrån riksproportionaliteten trots att utjämningsmandaten inte riktigt räcker till. Men det kan leda till att små partier kan får mandat i valkretsar där de kanske inte väntat sig det, som till exempel Sjuhärad.

Modellen tar inte heller hänsyn till eventuellt ändrat valdeltagande och eller förändringar i antal röstberättigade i olika valkretsar.

Men nu över till resultaten!

Förklaring:
Tabellen är förhoppningsvis självförklarande. Röstetalen är MPs röstetal i valkretsen 2014. Jämförelsetalen är de siffror som valmyndigheten räknar fram för att fördela utjämningsmandat mellan valkretsar. För valkretsar utan mandat är det samma som röstetalet, för valkretsar med ett mandat delas röstetalet med 3, för valkretsar med två mandat delas röstetalet med 5, etc…