I morgon bitti ska vallagskommittén överlämna sitt slutbetänkande. Men min artikel om riskerna med e-röstning har redan kommit upp på Svenska Dagbladets Brännpunkt.
***
Flera demokratiska risker med e-röstning
Vallagskommittén lägger nu ett förslag om elektronisk röstning via internet. Enligt förslaget behövs det mer utredning men inriktningen är ändå att det ska testas i valen 2018. Jag är miljöpartiets representant i utredningen och har reserverat mig, skriver Max Andersson (MP).
Jag är själv teknikentusiast. Miljöpartiet tror på internet som verktyg för att utveckla demokratin, och jag är en av de drivande inom miljöpartiets nätverk för informationspolitik. Men ingen ny teknik – hur fascinerande den än är – är värd att äventyra förtroendet för demokratin och valsystemet.
Det är lätt att se fördelarna med nätröstning. Det är bekvämt att slippa gå till vallokalen, och valet blir lite billigare. Men det uppväger inte nackdelarna.
Till att börja med så är ett rent elektroniskt system sårbart. Det svårt att garantera att valutgången inte påverkats av fel på utrustning, programmeringsfel, eller medvetet fusk. Felen kan bli stora utan att det märks, och det kan räcka med att en enda valfuskare med datorkompetens hackar sig in i systemet för att manipulera resultatet.
Datasäkerhet är svårt. Det är ingen slump att IT-människor ofta är de som är mest skeptiska till e-röstning.
Det svenska valsystemet är inte perfekt, men det är uppbyggt så att det i praktiken är omöjligt att manipulera utgången genom valfusk. Vi behöver visserligen förbättra utbildningen av röstmottagare för att motverka slarvfel av den sort som förekom 2010, med det finns inget skäl att byta till ett system med sämre säkerhet.
Om omröstning sker via internet får vi också problem med valhemligheten. Det gäller inte bara säkerheten i de databaser där rösterna lagras, utan också den avsevärt svårare uppgiften att hålla väljarnas datorer fria från spionprogram. Det är viktigt att möjligheten att rösta i vallokal finns kvar, men det är inte tillräckligt. Risken är uppenbar att människor kommer att avstå från att rösta på vissa partier av rädsla för att valhemligheten bryts.
Med nätröstning kommer vi alltid löpa risken att valresultat blir fel, eller att det läggs upp på sidor som Flashback hur människor har röstat. Och även om det skulle gå att finna bra lösningar på de tekniska problemen så är det bara ett litet antal experter som kan bedöma hur stora riskerna är. Det kan det bli svårt att övertyga alla väljare om att valsystemet är säkert. Även om bara 10 procent av medborgarna misstror valsystemet så vore det ett allvarligt problem för tilliten i samhället.
En stor fördel med vallokaler, där väljaren går in ensam bakom en skärm och lägger valsedeln i kuvertet, är att varje väljare kan göra sitt eget val. Det finns ingen risk att någon tvingas rösta på ett visst sätt av till exempel en dominant familjemedlem. Men när val görs via datorer och mobiler inom hemmets väggar finns det inga garantier för vare sig valhemlighet eller ens att det är väljaren själv som väljer. Och det är ett problem som är mycket svårt att komma åt. Samhället har ett ansvar för att utforma valsystemet så att alla väljare kan göra sina egna val.
Miljöpartiet värnar om demokratin och förtroendet för valsystemet. Enligt min mening vet vi redan tillräckligt för att avskriva förslaget om allmänna val via internet. Det finns bättre sätt att utveckla demokratin. Vi behöver fler folkomröstningar, starkare kommunalt självstyre, och en riksdag med mer självständiga ledamöter som står starkare gentemot både regeringen och EU. Det bästa sättet att stärka demokratin är att flytta makten närmare medborgarna.
MAX ANDERSSON (MP)
ledamot i 2011 års vallagskommitte
Är det sånt som kallas försiktighetsprincipen? Jag är FÖR elektronisk röstning men det får inte utnyttjas att man säljer sin röst till uppsamlande datafreakar som mig.
Tja! Jag skrev ett förslag som borde funka i kommentarsfältet i SvD, men eftersom dessa tas bort i parti och minut om de är lite för långa, så skickar jag en kopia till dig också! Bara ett förslag på en modell alltså!
(den behöver inte publiceras, jag bara skickar den så att den inte försvinner!)
mvh,
Mattias Åslund
mattias.aslund@gmail.com
1.
Blockpolitiken fungerar allt sämre, folk vill kunna välja delar från alla partiprogram. Det skulle dock kräva dyra folkomröstningar i större utsträckning, vilka i sak är mycket goda för demokratin. Internetbaserade omröstningar är billiga och kunde därför hållas med hög frekvens, och kunde dessutom inkludera en mängd frågor med många nyanserade svarsalternativ.
Om internetröster automatiskt skrevs ut krypterade på papper vid röstögonblicket på varje kommunalhus och arkiverades ett kort tag, och det infördes obligatoriska stickprovskontroller, där en liten del av väljarna var tvungna att gå dit med sin egen krypteringsnyckel, som blev genererad vid rösttillfället, för att verifiera att resultatet överrensstämde med deras val. Så var väl processen tillräckligt säker eller?!
2.
…kanske! Jag är disputerad forskare i fysik, men betyder naturligtvis inte att jag är helt säker på att vad jag nu föreslog inte har inbyggda svagheter som är av större vikt för demokratin än fördelarna. Jag skulle därför verkligen uppskatta om du ville vara så snäll och förklara lite mer detaljerat varför jag antingen är "dum eller bara okunnig"?! Kanske du har rätt!
Svenska folkomröstningar är f.ö. bara rådgivande. Och det skulle framgå från stickprovskontrollerna (vilka skulle fylla identiskt samma säkerhetsfunktion som valsedlarna har idag) precis hur stor andel av rösterna, och vilken typ av frågor, som hade blivit "påtvingade" av dominanta familjemedlemmar etc.
3.
Om det var säkerhetsaspekterna du hade synpunkter på så:
1. Vid identifikationsprocessen vid valögonblicket framför datorn så är personen identifierad av myndigheterna (eller någon som stulit ID-handlingarna!).
2. När personen har valt klart, läggs informationen till statistiken helt rensat från identifierbara data, och så skrivs det identifierbara krypterade valsvaret ut på papper, varefter alla spår raderas elektroniskt.
(3. Om man vill, så bör man inom en viss tidsperiod få gå in till kommunhuset och ändra sig (bra tex om någon utövat påtryckningar hemma).)
4. Vid stickprovskontrollen så måste identiteten styrkas, precis som vid vilket pappersval som helst. Och de skall ha möjlighet att meddela att de var "manipulerade" när de utförde valet hemma. Detta måste dock vara helt konfidentiellt och inte leda till några konsekvenser annat än att valalternativen ändras!! (Det är inga problem i rådgivande omröstningar med dessa otillåtna påtryckningar, så länge som man vet precis i vilken utsträckning dessa sker!!).
5. Stickprovsberäkningarna kan ske manuellt/maskinellt helt lokalt, och kan då jämföras med nationella resultat för att bevisa att inget fusk pågått.
6. När alla är nöjda, förstörs pappersbitarna.
7. Är man journalist, skolledare eller kändis etc, så kanske man inte vill ta risken med att rösta elektroniskt, så det skall alltid gå att poströsta som vanligt.
Tack för att du reserverade dig. Det var rätt beslut Nu börjar den långsamma men nödvändiga processen att se till att e-röstning i Sverige aldrig blir av.
Jag antar att du har följd utvecklingen i Danmark, där ungefär samma fråga kom så långt som till ett lagförslag, men Regeringen blev nedröstat efter ett enormt hästarbete av landets dataloger, som övertygade oppositionspolitikerna en efter en. Så det finns hopp om att teknisk kunniga personer kan påverka och övertyga.