Jag skriver i SvD om CETA.

***

EU:s handelsavtal med Kanada måste stoppas

I helgen beräknas tusentals människor demonstrera mot EU:s handelsavtal med Kanada. Det är hög tid att ansvariga politiker lyssnar och sätter stopp för avtalet, som cementerar en samhällsutveckling som bara kan gå mot mer privatiseringar och avregleringar, inte mindre, skriver Max Andersson (MP).

*

I skuggan av handelsavtalet med USA har EU förhandlat klart ett omfattande handelsavtal med Kanada, CETA, som snart ska upp för beslut. Med de avsevärda risker avtalet innebär för klimatarbetet, vår välfärd och möjlighet att effektivt stärka skyddet för miljö och människor i framtiden menar jag att avtalet bör stoppas.

Förhandlingarna om ett handelsavtal med Kanada slutfördes år 2014. Att godkännandet av avtalet dröjt ända tills nu är ett resultat av att CETA, i likhet med det mer omdebatterade TTIP-avtalet, innehåller en tvistlösningsmekanism (ISDS) som ger utländska investerare möjlighet att stämma stater utanför nationella domstolar. Miljardstämningar har riktats mot länder som försöker skydda folkhälsan, stoppa byggandet av oljeledningar, förbjuda miljöskadlig skiffergasutvinning, ja, listan kan göras betydligt längre.

I CETA har ISDS ersatts med ett reformerat permanent system som EU-kommissionen kallar Investment Court System (ICS). Även om förslaget innebär förbättringar skyddas inte tillräckligt rätten att reglera, och internationella experter pekar på att länder som lagstiftar till skydd för exempelvis klimatet kan stämmas av utländska investerare. Tysklands största förbund av domare, DRB, framhåller att ICS inte bara skulle begränsa EU:s och medlemsstaternas lagstiftande makt utan helt förändra det etablerade rättssystemet inom unionen.

CETA-avtalet innebär även långtgående förpliktelser gentemot utländska investerare på tjänsteområdet. För första gången använder EU en så kallad negativ förteckning över tjänster. Förenklat innebär detta att liberalisering blir norm. På områden där Sverige saknar vattentäta reservationer innebär detta att genomförda avregleringar cementeras i avtalet. Sverige har exempelvis ett undantag för Systembolaget, men skulle en sittande regering avveckla alkoholmonopolet blir det en aktiv del i CETA och en annan regering kan därmed inte återinföra det utan att bryta mot avtalet. Det cementerar en samhällsutveckling som bara kan gå mot mer privatiseringar och avregleringar, inte mindre.

Alla internationella avtal kan givetvis medföra risker. Det centrala är att balansera dessa risker gentemot avtalens fördelar. CETA motiveras med att det är viktigt för jobb och tillväxt. Det är därför värt att poängtera vilka minimala makroekonomiska effekter CETA beräknas medföra. För EU:s del handlar det i optimistiska uträkningar på lång sikt om en BNP-tillväxt på 0,03 procent och en ökning av den totala exporten på 0,07 procent. Erfarenheter från liknande avtal visar att dessa siffror troligen är överskattade.

Världen behöver handelsavtal – men inte vilka som helst. Klimatet, arbetare, miljön, djur och konsumenter måste sättas i första rummet. Avtal som CETA premierar handel och investeringar, även om andra värden råkar stå i vägen. Den typen av handelsavtal tjänar varken miljön, konsumenter eller vårt samhälle på. I helgen beräknas tusentals människor demonstrera mot avtalet i både Sverige och Tyskland. Det är hög tid att ansvariga politiker lyssnar och sätter stopp för CETA.

Max Andersson (MP)
EU-parlamentariker