Något av det nyttigaste man kan göra som politisk aktivist är att sätta sig in i hur människor från helt andra politiska traditioner än den man själv tillhör resonerar. Det skärper intellektet, och om man har tur så kan exponeringen för främmande tanketraditioner det väcka tankar som i slutändan mynnar ut i riktigt goda idéer.

Frihetsfronten är – för de som inte känner till dem – en synnerligen nyliberal organisation som har förstått nyttan av att lyssna på politiska motståndare. På sina talarkväller tidigare har de bland annat haft besök av Gustav Fridolin, Yvonne Ruwaida och Fredrik Reinfeldt. Jag är lite osäker på vem av dessa tre de anser sig vara mest mot, men i torsdags var det i alla fall jag som grillades.

Jag ska väl inte recensera mitt eget framträdande, men jag tror att jag lyckades bryta en och annan fördom de hade mot oss gröna. Under kvällen fick jag anledning att tipsa om ”The Regulation Race” av Rahim Taghizadegan och Gregor Hochreiter. Det är en kort och välskriven skrift som tar upp EU-frågan från ett uttalat nyliberalt perspektiv. Den är nyttig läsning i allmänhet och särskilt om man vill förstå vad de är som är så grundläggande fel med EU.

Och som en ren bonus så får man även som grön läsare en bättre förståelse för vad det är som är så grundläggande fel med nyliberalismen, men det skriver jag om någon annan gång.