Jag har skrivit en artikel på Europaportalen tillsammans med Pernilla Zethraeus (v).

***

Vi behöver en folkomröstning!

EU-toppmötet är över. Det tyska ordförandeskapets plan att paketera om EU-konstitutionen utan att ändra dess innehåll har varit framgångsrik. EU-konstitutionen bestod av befintliga fördrag som förts samman och av nya tillägg som förlängde det med en fjärdedel. Nu fördelar man istället nyheterna på de fördrag som redan finns. Paketeringen är ny, men innehållet är i princip detsamma.

Den nya EU-grundlagen innebär fortfarande mer makt åt EU och att makten flyttas till de stora medlemsstaterna. Den innebär också en övergång till överstatlighet på ett flertal områden.

Militär upprustning
En av förslagets hörnstenar är utrikes- och försvarspolitiken, där EU skall stärka samarbetet med NATO, tala med en utrikespolitisk röst och ta stora steg mot att skapa en EU-armé. Fördraget innebär också att medlemsländerna förbinder sig att upprusta militärt. Den svenska regeringen har inte ens försökt ändra detta.

Inget undantag för EMU
En annan brist är att det nya fördraget inte innehåller något svenskt undantag för Euron, så som Danmark och Storbritannien redan har. Regeringen har inte ens krävt ett sådant. Tvärtom har liberala röster höjts mitt under förhandlingarna för en ny EMU-folkomröstning i Sverige. En märklig signal, både till EU och till det svenska folket.

De förändringar som fått mest uppmärksamhet är de rent kosmetiska. Konstitutionen byter namn till Reformfördrag, den nya posten som EU:s utrikesminister döps om till Unionens Höge Representant för Utrikes Affärer och Säkerhetspolitik, men får samma uppgifter som i det tidigare förslaget.

Försämrat inflytande för parlamenten
Midsommarhelgens toppmöte innebär troligtvis ett minskat inflytande för de nationella parlamenten. Tidigare föreslogs att det skulle det räcka med att en tredjedel av parlamenten protesterade mot ett förslag för att tvinga EU-kommissionen att tänka ett varv till, men nu kommer det att krävas att hälften av parlamenten protesterar. Det finns en stor risk att den nya paragrafen kommer att bli oanvändbar.

Den största förändringen gäller röstviktningen i ministerrådet, som inte kommer att ändras förrän år 2017. Denna eftergift åt Polen underminerar samtidigt hela argumentationen för att gå över till systemet med dubbla majoriteter. Det har påståtts att det gamla systemet inte fungerar, men om det vore sant: varför ska det då fortsätta att användas i tio år till?

Vad gäller klimatet så gör man ett tillägg om att EU ska arbeta med frågan. Denna ändring kommer säkert att överdrivas i svensk debatt, men eftersom den gäller sådant som EU redan gör och det aldrig varit tal om att ge EU mer makt på detta område, betyder den ingenting i praktiken.

Folket vill rösta
Toppmötet resulterade i att Storbritannien fick flera undantag. Syftet med dessa är att göra det möjligt för den brittiska regeringen att slippa undan sitt vallöfte om en folkomröstning. Att undvika folkomröstningar har varit EU-ledarnas huvudstrategi. I lördags tog EU-kommissionens ordförande bladet från munnen, genom att avråda från en brittisk folkomröstning i ett uttalande i brittiska medier. Anmärkningsvärt, men typiskt för hur EU fungerar just nu. Ju mindre folkligt inflytande desto bättre, tycks man resonera. Demokrati anses kasta grus i maskineriet. En oroväckande inställning som dessvärre delas av den svenska regeringen.

Enligt en opinionsundersökning vill en majoritet av innevånarna i Storbritannien, Tyskland, Italien, Frankrike, Italien och Spanien rösta om fördraget. Folkomröstningar kan mycket väl komma att utlysas i bland annat Irland, Danmark, Storbritannien och Nederländerna.

Vi är förvånade över att regeringen så intensivt motsätter sig förslaget om en folkomröstning i Sverige. De påstår sig vilja ha en bred debatt om EU-frågor och ”en Europeisk Union som är öppen och väl förankrad hos det svenska folket” (Regeringens EU-arbetsprogram, våren -07), men de är tydligen rädda från att ge folket ett verkligt inflytande.

Vi vet sedan tidigare att den annars sömniga EU-debatten väcks till liv inför folkomröstningar. Frågorna engagerar människor på djupet när de har chans att påverka. Både EU- och EMU-folkomröstningen hade ett mycket högt valdeltagande. Sverige kryllade av debatter och studiecirklar. Men något sådant engagemang vill borgare och socialdemokrater inte ha.

Mer makt till medlemsländerna
Vi vill att EU ändrar riktning. Vi vill flytta tillbaka makt från EU till medlemsländerna och ge de nationella parlamenten vetorätt mot nya EU-lagförslag. Vi vill också att länder ska få möjlighet att återta makten på vissa områden, exempelvis rätten att gå före på miljöområdet. Sådana förslag har förts fram i förhandlingarna, men regeringen och socialdemokraterna har gått emot dem.

Vi är heller inte nöjda med att förslaget inte gör något åt den grundlagsfästa politiken i EU som sätter målet prisstabilitet över kampen mot arbetslösheten. För en demokrat borde det vara självklart att sådant inte hör hemma i en grundlag, men frågan har inte ens diskuterats.

Folklig debatt
Det finns inga rationella skäl för att forcera fram ett fördrag utan folklig debatt. Enligt en opinionsundersökning som Synovate gjorde på Vänsterpartiets uppdrag den 14 juni vill hela 56% procent ha en folkomröstning. Våra partier har ett starkt stöd för en folkomröstning. Om Reinfeldt och Sahlin vill ha uppslutning i EU-frågan måste folket få säga sitt om förslaget till ny grundlag för EU.

Det måste bli slut på hemlighetsmakeriet. Fredrik Reinfeldt lovade i regeringsförklaringen att verka för ett öppet EU. Trots det fördes diskussionerna om en ny grundlag bakom stängda dörrar. Men vill vi ha en levande demokrati krävs en folkomröstning.

Pernilla Zethraeus (v) och Max Andersson (mp)
Ledamöter i riksdagens sammansatta Konstitutions- och Utrikesutskott